Polisens taktikutveckling efter Göteborgskravallerna

Under det senaste decenniet har det pågått ett intensivt förändringsarbete inom svensk polis för att bättre kunna hantera ordningsstörningar i samband med politiska protester. I en avhandling konstaterar Mattias Wahlström, Göteborgs universitet, att det finns flera tendenser till ett mer tolerant agerande från polisen, samtidigt som vissa grupper av demonstranter riskerar att inte få komma till tals.

Händelserna i Göteborg under EU-toppmötet 2001 konfronterade svenskarna med en sällan skådad nivå av våldsutövning från både polis och grupper av politiska aktivister. Kritiken mot polisens sätt att agera under toppmötet medförde bland annat att polisen började utforma ett nytt taktiskt koncept för att hantera politiska manifestationer och sporthändelser.

– Med Danmark som förebild har polisen börjat använda sig av säkrade fordon och ett mer offensivt sätt att arbeta, samtidigt som särskilda grupper har utvecklats inom polisen för att förbättra dialogen med olika politiska grupperingar. 2001 i Göteborg förlorade polisen kontrollen. Det vill de inte göra igen, säger Mattias Wahlström.

Polisen har också satsat på att öka sin kunskap om demonstranters politiska hållningar och motiv för att demonstrera. Med mer kunskap hoppas polisen kunna undvika att själv bli provocerad och förlora självbehärskningen. Ett mål är också undvika att oavsiktligt provocera demonstranter genom att till exempel kroppsspråk, kläder och utrustning anpassas till situationen. Men att ändra perspektiv har inte varit en helt okomplicerad process.

– Vissa poliser har haft svårt att acceptera att de alls måste bry sig om demonstranters perspektiv, även om många verkar ha insett att även polisen har mycket att vinna på det, säger Mattias Wahlström.
 
Samtidigt som polisens förståelse för demonstranter ökar generellt, så kan det också skapas nya skarpare uppdelningar mellan "bra" och "dåliga" demonstranter. Enligt Wahlström kan polisens rädsla för kontrollförlust och att hamna på defensiven i vissa fall leda till att grupper av demonstranter som ses som förknippade med "risk" i lägre utsträckning får delta i protester.

– I Salem 2008 kvarhölls 800 personer på en perrong och under klimatmötet i Köpenhamn 2009 grep man nästan 1000 demonstranter i ett svep. Sådant ska inte behöva hända, säger Mattias Wahlström. Ur demokratisk synvinkel är det förstås problematiskt om tidigare beteende diskvalificerar människor från att ta plats i det offentliga rummet.


Avhandlingens titel: The Making of Protest and Protest Policing: Negotiation, Knowledge, Space, and Narrative
Avhandlingsförfattare: Mattias Wahlström
Tel: 031-786 4830, 0704-38 02 59, mattias.wahlstrom@sociology.gu.se
Opponent: John Noakes, Arcadia University, USA
Tid och plats för disputation: 13 maj, kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25.

Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se