Populärt men svårt att jämföra skolor

Jämförelser av skolors resultat har blivit allt vanligare och intresset är stort från elever, föräldrar och media. Men forskare vid Göteborgs universitet visar att mycket återstår innan riktigt bra jämförelser låter sig göras. Inte minst behöver det kulturella kapitalet vägas in, vad eleverna får med sig hemifrån i form av diskussioner och uppmuntran.

För att mer rättvist jämföra skolors resultat kan inte enbart elevernas betyg användas. Skolverkets SALSA-modell väger därför in förutsättningar som föräldrars utbildningsnivå, könsfördelning och utländsk bakgrund. Skolornas eget bidrag, utöver det som eleverna redan har med sig hemifrån och från tidigare skolgång benämns internationellt value added när man diskuterar just skolors kvalitet och effektivitet. SALSA är en svensk variant på detta. Det står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser och är ett analysverktyg som togs fram på 90-talet, tänkt som ett stöd i skolornas eget utvecklingsarbete. Skolorna kan där sätta sina resultat i relation till de förutsättningar som elevunderlaget faktiskt ger. I utredningen om en ny svensk skolinspektion föreslås dessutom att SALSA ska användas för att skapa ett bättre underlag för inspektionen. – SALSA är i nuläget ett mycket grovt instrument. Men det används inte sällan okritiskt, exempelvis i den nyss framlagda utredningen om den nya skolinspektionen, säger professor Rolf Lander vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Rolf Lander har tidigare analyserat SALSA-verktyget på uppdrag av Skolverket. – Den grundläggande invändningen är att SALSA missar mycket av det som påverkar en elevs framgång i skolan. SALSA tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, könsfördelningen och eventuell utländsk bakgrund i elevgruppen. Men mängder av andra faktorer påverkar också. Det kan handla om exempelvis arbetslöshet i skolans upptagningsområde eller vilket kulturellt kapital eleverna har med sig hemifrån, säger Rolf Lander. I det senaste numret av Pedagogisk forskning i Sverige föreslår Rolf Lander och forskarkollegan Michael Hansen flera förändringar av SALSA-verktyget. En är att införa komponenten kulturellt kapital via enkätfrågor till eleverna. Kulturellt kapital handlar om förståelse och intresse för kulturella och samhälleliga frågor som föräldrar kan hjälpa sina barn med. Det är ett kompletterande mått på social bakgrund. Enkätsvaren skulle den nya skolinspektionen kunna samla in under sina skolbesök. En annan förändring forskarna föreslår är att i samma enkät, via frågor till eleverna om deras motivation, även kunna erbjuda måttet skolmotivation som ett mått på hur väl skolan lyckas, utöver själva betygen. På grund av sina ofullkomligheter passar SALSA-verktyget bäst in i en diskussion med skolpersonalen om skolans förutsättningar och resultat. SALSA kan då ge en informationsbit som kan värderas i ljuset av andra kunskaper om skolan. Det är i nuvarande skick inte lämpligt för direkta jämförelser mellan skolor, enligt Rolf Lander och Michael Hansen. Läs artikeln ur Pedagogisk Forskning i Sverige: http://www.ufn.gu.se/aktuellt/pressmeddelanden För mer information, kontakta Rolf Lander, 031-7862436, rolf.lander@ped.gu.se eller Michael Hansen, 031-7862165 / 0733-765193, michael.hansen@ped.gu.se Presskontakt: Torsten Arpi, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, 0768-581187