Praktverk tecknar bild av Vetenskapsakademiens historia

Vetenskapsakademien bildades av ett gäng radikala grabbar på 1700-talet. I dag är det en anrik institution dit människor från hela världen skriver och ber om att få Nobelpriset. Ett nytt praktverk tecknar Vetenskapsakademiens historia med glansdagar och skandaler, Nobelpriser och förlorade almanackor.

År 1739 var Sveriges ekonomi i botten, stormaktstiden var över. För att få in nya pengar blev det viktigt att effektivisera jordbruket och tillvarata landets naturresurser.

Då bildades den svenska Vetenskapsakademien av en grupp progressiva unga män, de flesta i trettioårsåldern. Deras idé var att börja sprida nyttiga rön i landet – det kunde handla om växelbruk, kakelugnar eller plogkonstruktioner.

– Det var inte vetenskapligt i vår moderna mening, men det handlade om att samla in beprövad kunskap och cirkulera den, så att till exempel jordbruken kunde bli mer produktiva, säger idéhistorikern Johan Kärnfelt vid Göteborgs universitet.

Han är en av redaktörerna för boken Kunskap i rörelse, som beskriver hur Vetenskapsakademien grundades, fick epitetet Kungliga, hur den professionaliserades och blev en enorm apparat med ansvar för en lång rad institutioner i Sverige – däribland Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms observatorium och Kristinebergs marinbiologiska station – och så småningom fick uppdraget för att ta fram mottagare av Nobelprisen i kemi och fysik.

Sellingaffären

Men det har också funnits skandaler under de nästan tre sekler som Vetenskapsakademien har existerat, den största är Sellingaffären på 50-talet. Olof Selling var föreståndare för paleo-botaniska avdelningen på Naturhistoriska riksmuseet och hamnade i konflikt med en överordnad. Det ledde till att Vetenskapsakademien försökte bli av med Selling genom att förklara honom sinnessjuk och polisanmäla honom för misskötsel av avdelningen.

– Det exploderar i pressen och blir en jättehistoria, Vetenskapsakademien var helt oförberedd på uppmärksamheten och motståndet. Fallet går ända upp i Högsta domstolen innan det avslutas. Selling fälls, men det blir en insamling i tidningarna där han får in betydligt mer pengar än han fick i böter.

Indirekt leder skandalen till att Vetenskapsakademien senare blir av med sin absolut största inkomstkälla: det så kallade almanacksprivilegiet, rättigheten att producera och sälja almanackor i Sverige.

– Akademien drar in väldigt mycket pengar på det, det är grundbulten i ekonomin ända fram till 1970-talet när privilegiet avskaffas. Då kollapsar också Akademien.

Kungl. Vetenskapsakademien får göra sig av med merparten av sina institutioner, och driver i dag bara fyra: Centrum för vetenskapshistoria, Bergianska trädgården, Beijerinstitutet och Institut Mittag-Leffler.

Vetenskapsakademiens ställning stark idag

Trots det är Vetenskapsakademiens ställning fortsatt stark. Förutom Nobelprisen delar akademin varje år ut ett tjugotal andra priser och fungerar som remissinstans och mötesplats.

– Nobelprisen skapar en scen med kunglig glans för både Vetenskapsakademien och för svenska forskare. Inte minst gentemot den internationella forskningsvärlden, där universiteten tävlar i att få Nobelpris. Det gör att akademien har ett inflytande som är väldigt speciellt.

Förutom att teckna Vetenskapsakademiens historia från grundandet fram till i dag, innehåller Kunskap i rörelse nästan fyrtio bildessäer om allt från norrsken och tidsstandardisering till Swedenborgs kranium och Nobelprisets relation till nazi-Tyskland.

– Det finns myriader av saker som är värda att nämna om en akademi som är så gammal och har varit så framgångsrik. Vi kan inte skriva om allt i en enda bok, men bildessäerna ger en hint om att det finns mycket historia att berätta här.

Många förslag på Nobelpristagare

Johan Kärnfelt själv har bland annat skrivit om ”B-korrespondensen”, inkommande post från människor över hela världen som anser sig värda Nobelpriset eller har synpunkter på pristagarna. Det är många brev, det blir ungefär en flyttlåda per halvår.

– Breven innehåller sådant man kan förvänta sig – ritningar till evighetsmaskiner, metoder för cirkelns kvadratur och så vidare – men också kritiska synpunkter där man till exempel undrar varför inte fler afroamerikaner eller kvinnor får Nobelprisen, säger Johan Kärnfelt.

FAKTA
Kunskap i rörelse. Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället är den första boken som täcker hela Kungl. Vetenskapsakademiens historia från grundandet fram till i dag.

Redaktörer är Johan Kärnfelt, Karl Grandin och Solveig Jülich.

Medverkande skribenter är Jenny Beckman, Staffan Bergwik, Henrik Björck, Karl Grandin, Gustav Holmberg, Solveig Jülich, Thomas Kaiserfeld, Johan Kärnfelt, Christer Nordlund, Sverker Sörlin, Anna Tunlid, Sven Widmalm och Nina Wormbs.

Kontakt
Johan Kärnfelt, docent i idé- och lärdomshistoria, johan.karnfelt@lir.gu.se, 031–786 4526

Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet
Tel: 031–786 53 17, 076–618 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: