Presstöd till lokaltidningar har inte avsedd effekt

Report this content

2018 var det sämsta året någonsin för den svenska dagspressens ekonomi. I debatten höjs nu därför röster för en utökning av det ekonomiska stödet till dagspressen så att lokala redaktioner ska kunna fortsätta att informera medborgarna och granska de lokala politikerna. Men i Norge har ett direkt stöd till lokala dagstidningar inte medfört en mer omfattande rapportering om lokal politik. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. 

Lokala medier är viktiga för demokratin och bidrar bland annat till att upprätthålla ett lokalt politiskt engagemang. Det innebär att flera länder, inklusive Sverige, har valt att inrätta ett statligt direkt finansiellt stöd till ekonomiskt utsatta lokaltidningar.

Ett sådant stöd finns också i Norge, som i internationella jämförelser brukar anses ha världens starkaste lokalpress, med många små lokala dagstidningar. En forskargrupp under ledning av professor Helle Sjøvaag vid Universitetet i Stavanger har i en omfattande studie undersökt hur den lokala politiska bevakningen i Norge påverkats av presstödet. Totalt har 800 000 artiklar från åren 2015 till 2017 analyserats. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review.

Små redaktioner skriver lite
Studien visar att presstödet, som är tänkt att bidra till lokaljournalistisk produktion, inte leder till mer en omfattande bevakning av lokal politik. I alla fall inte i sig självt.  

Vad som däremot visar sig ha avgörande betydelse är tidningsredaktionens storlek.

− Politisk bevakning är en resursfråga, och därför har större redaktioner mer lokal politik i sin nyhetsförmedling. Eftersom större tidningar i allmänhet också har högre publiceringsfrekvens, med fler utgåvor per vecka, kan de också följa de lokala politiska processerna närmare, säger Helle Sjøvaag.

Dock pekar studien på att presstöd indirekt kan förbättra mängden politisk rapportering, om det leder till att de lokala redaktionerna blir större.

Ägarna har stor betydelse
Den norska studien visar att små oberoende tidningar är sämre på att täcka lokal politik än större koncernägda tidningar. Skälet är att mindre tidningar ofta har begränsat med resurser.

− Bevakningen av den politiska makten på kommunnivå kräver en robust presstruktur. Små, lokalt ägda tidningar har historiskt sett ansetts vara viktiga för den lokala demokratin, men mycket tyder på att framtiden för lokalpressen kommer att bestå av större regionala tidningar med ett fåtal stora nationella ägare, säger Helle Sjøvaag.

Det är också ett problem att lokaltidningarna har svårt att nå ut brett i lokalsamhället. Den typiska tidningsläsaren är en pensionerad kvinna som föredrar att läsa tidningen på papper.

− Det blir allt svårare för lokalt ägda tidningar att överleva i den digitala omställningen, och de saknar ofta den digitala infrastrukturen som de stora tidningskoncernerna erbjuder. Regional konsolidering av tidningsägande kommer därför sannolikt att vara bra, både för journalistiken och för den lokala demokratin, säger Helle Sjøvaag.

Artikeln “Journalism and the political structure. The local media system in Norway” är skriven av Helle Sjøvaag, Truls André Pedersen & Ole Martin Lægreid och publicerad i tidskriften Nordicom Review, som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Digital publicering:  “Journalism and the political structure. The local media system in Norway” 

Kontakt:

Cecilie Ravik
Kommunikatör, Nordicom
Tel: 076–618 12 55
E-post: cecilie.ravik
@nordicom.gu.se
 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar:

Prenumerera

Citat

Politisk bevakning är en resursfråga, och därför har större redaktioner mer lokal politik i sin nyhetsförmedling. Eftersom större tidningar i allmänhet också har högre publiceringsfrekvens, med fler utgåvor per vecka, kan de också följa de lokala politiska processerna närmare.
Helle Sjøvaag, professor vid Universitetet i Stavanger