Pruttskämt och pryda maskiner – skratt avslöjar hur vi använder AI i hemmet
Röstassistenter som Alexa marknadsförs som smarta hjälpmedel som ska förenkla vardagen. Men när tekniken väl flyttar in i hemmet svalnar intresset snabbt. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet, där skratt används som nyckel för att förstå hur människor faktiskt använder – och förstår – artificiell intelligens i vardagen.
Studien bygger på ljudinspelningar från familjer som nyligen börjat använda en röstassistent. Forskarna har analyserat situationer där skratt uppstår och resultaten är tydliga: Skratten handlar sällan om tekniken i sig – utan om samspelet mellan människorna runt den.
Skratt uppstod till exempel när röstassistenten missförstod ett kommando, sade något oväntat eller vägrade svara av vad deltagarna uppfattade som prydhet. Men skrattet riktades nästan aldrig mot tekniken som samtalspartner. I stället delades det mellan människorna i rummet – för att visa samförstånd, hantera irritation eller leka tillsammans.
– Vi skrattar åt, men inte med, våra apparater. Tekniken fungerar mer som en katalysator för mänsklig interaktion än som en egen deltagare i samtalet, säger Erik Lagerstedt, postdoktor i datalingvistik vid Göteborgs universitet.
Forskarna ser också ett tydligt mönster över tid. Den första entusiasmen och nyfikenheten ersätts snabbt av mer begränsad användning.
– Efter ett tag används tekniken mest till några enkla vardagsfunktioner, som att starta en timer, spela musik eller pausa när händerna är upptagna.
Riskerna med social teknologi
Det står i kontrast till marknadsföringens löften om avancerade funktioner. Just därför är vardagsanvändningen viktig att studera, menar forskarna.
Studien väcker också större frågor om teknik som uppfattas som social. Människor har en stark tendens att tillskriva teknik mänskliga egenskaper och tro att den förstår mer än den gör. I kombination med design som ska kännas trevlig och engagerande kan det få konsekvenser.
– De största riskerna uppstår när tekniken framstår som att den förstår. Social teknologi kan få människor att sänka garden, lita mer på den eller dela mer information än de annars skulle göra, säger Erik Lagerstedt.
Studien är en del av forskningsprojektet Divergens och konvergens i dialoger: Den dynamiska hanteringen av missmatchningar vid Göteborgs universitet, lett av Christine Howes och finansierat av Europeiska forskningsrådet.
Kontakt:
Erik Lagerstedt, postdoktor i datalingvistik vid Göteborgs universitet, e-post: erik.lagerstedt@gu.se
Christine Howes, professor i datalingvistik vid Göteborgs universitet, tel: 0766-185 911, e-post: christine.howes@gu.se
Fakta / Läs mer
Studien är fritt tillgänglig: Fart Gags and Prudish Machines: Laughter in Human-agent Interactions
Läs mer om forskningsprojektet DivCon: Divergence and convergence in dialogue:The dynamic management of mismatches (Divergens och konvergens i dialoger: Den dynamiska hanteringen av missmatchningar):
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 58 000 studenter och 6 800 anställda. Verksamheten bedrivs av sju fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
