Radikala åsikter om människa och djur hos tre tänkare på 1600-talet

En science fiction-roman, en vegetarisk självhjälpsbok och en omarbetning av en klassisk myt – tre böcker från 1600-talet med ett gemensamt tema: att människan borde lära sig av djuren och naturen i stället för att bemästra dem. En ny avhandling från Göteborgs universitet identifierar tre författare som stack ut i sin samtid, och kom med tankar som kan tillföra värdefulla perspektiv på relationen mellan människa och natur i dag.

På 1600-talet var det vanligt att naturen sågs som något hotfullt, som behövde tämjas med hjälp av mänskliga uppfinningar och teknik. Men en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria synliggör hur tre filosofer tänkte tvärtom:

– Avhandlingen identifierar ett fenomen i 1600-talets England som hittills har fått väldigt lite uppmärksamhet: samtida tänkare som ville förbättra samhället genom att modellera människans beteende på djur och natur, snarare än att låta naturen underkastas kulturen, säger avhandlingens författare Sandra Kottum.

De tre tänkarna hon tar upp i sin avhandling såg djuren och deras sätt att leva som en väg till kunskap och moralisk vägledning för människan. Djuren var en källa till visdom, som människorna borde lära sig av.

– I ett England som präglades av stora omvälvningar såsom inbördeskrig, en framväxande modern vetenskap och en spirande kolonialism, vände sig dessa tänkare till djurriket för att hitta lösningen på konkreta samhällsproblem, säger Sandra Kottum.

Hierarkin mellan människa och djur vänds upp och ner
Hennes avhandling undersöker tre texter från det sena 1600-talets England där djur framställs som kloka och dygdiga läromästare för syndiga människor, fördärvade av sitt intellekt och sin hybris: James Howells The Parly of Beasts, en omarbetning av den klassiska Kirke-myten, Margaret Cavendish The Blazing World, en science fiction-roman, och Thomas Tryons The Way to Health, en vegetarisk självhjälpsbok.

– Det är vanligt att läsa dessa texter antingen som allegoriska, eller genom att se författarna som progressiva pionjärer som föregriper dagens ekokritik, djurrättstänkande, eller vurmande för växtbaserad kost. Man missar därmed de djupt motkulturella, radikala frågorna som ställs av författarna, där en etablerad hierarki av människor och djur vänds upp och ner.

Utgångspunkten hos de tre tänkarna är att djur är bättre än människor eftersom de inte liknar oss. I stället för att till exempel fundera över huruvida djur kan förstå människans språk, frågar de sig varför vi inte kan tolka djurs läten.

– Historiker har velat dra paralleller mellan dessa tänkare och dagens gröna våg, vilket är bra rent pedagogiskt eftersom det skapar intresse och igenkänning för moderna läsare. Men jag har i stället velat fokusera på just de idéer i texterna som skiljer sig från våra, och lyfta fram hur ett natur- och djurvänligt tänkande inte behöver vara kopplat till någon bestämd politisk vision, säger Sandra Kottum.

Howells bok är till exempel är ett försvar för en konservativ monarki med inslag av våld, och han hyllar bisamhället som föredömligt. Tryons bok är snarare ett pacifistiskt och strängt puritanskt manifest utformat efter växtätare som kor, får och hästar, baserat på bibliska föreskrifter om ren och oren föda.

Cavendish å sin sida var aristokrat och markägare som såg skogen och landsbygden som ekologiska och ekonomiska rikedomar som riskerade gå förlorade i samtiden.

– Hon vände sig emot den framstegstro och optimism hon såg i den framväxande vetenskapen och i den tidigmoderna periodens förändrade natursyn. Liksom Howell och Tryon ansåg hon att den tidigmoderna epokens påstådda framsteg ledde till å ena sidan en objektifiering och förstörelse av naturen, å andra sidan till människans undergång.

”Kan tillföra bortglömda men värdefulla perspektiv”
I sin avhandling har Sandra Kottum myntat termen naturlig utopi för att synliggöra hur idéer om djurs överhöghet kommer till uttryck i vitt skilda genrer och hos författare med radikalt olika ideologiska övertygelser.

– Min förhoppning är att detta raster kan användas även av andra forskare i läsningar av texter från samma period. I vår tid, där frågan om människans relation till natur och djur är på tapeten, kan det vara fruktbart att se hur de som levde före oss har tänkt kring samma tema, och framför allt att inte enbart fokusera på de idéer som harmonierar med ett modernt tankesätt, säger Sandra Kottum och fortsätter:

– Att läsa mina utvalda texter som naturliga utopier kan berika vår förståelse av både texterna och perioden i sig, och jag hoppas att det samtidigt kan tillföra bortglömda men värdefulla perspektiv på relationen människa-djur/natur.

Sandra Kottum disputerade vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, den 6 maj 2022 med avhandlingen Beastly Lessons: Natural Utopias and Animals as Teachers in Seventeenth-Century England.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/70886

Kontakt: sandra.kottum@lir.gu.se

Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet
Tel: 031–786 53 17, 076–618 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.