Rekordmånga forskare från Göteborgs universitet bland årets Wallenberg Academy Fellows

Vad är egentligen sanning, hur inverkar haven på jordens klimat och hur påverkar tidigare okända DNA-element cancer? Det är några av frågorna som sex nyantagna Wallenberg Academy Fellows, vid Göteborgs universitet, ska ta reda på.

Forskningsprogrammet Wallenberg Academy Fellows, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, stödjer några av landets – och världens – mest lovande, unga forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap.

Det femåriga anslaget, på mellan fem och nio miljoner kronor, ger unga forskare en möjlighet att etablera sig i forskningskonkurrensen. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering.

I år kommer 6 av de 29 Wallenberg Academy Fellows att bedriva sin forskning vid Göteborgs universitet – två fler än någonsin tidigare.

– Att så många representerar Göteborgs universitet är ett tydligt bevis på att vi har stark forskning här. Att tre av dem forskar inom humanistiska ämnen visar på den växande betydelsen av humaniora i samhället, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.

En nydanande reflektion över sanningen

Vad är sanning? Hur kan vi skilja sanna påståenden från falska? Hur kan vi lita på sanningen? Dessa frågor har förbryllat logiker och filosofer sedan antiken. Graham Emil Leigh ska närma sig dem med moderna metoder, som drar nytta av de senaste framstegen inom matematik, filosofi och datavetenskap.

Förutom att bidra till allmänna filosofiska problemställningar, har Graham Emil Leigh som mål att utveckla nya metoder för matematisk bevisning för att verifiera algoritmer inom programmering. Det senare kan bland annat användas för att bevisa att kritiska säkerhetssystem, till exempel datasystem för trafikledning av flyg och tåg, är riktigt konstruerade och därmed tillförlitliga.

Aristoteles syn på språket – hur pragmatisk var han?

Filosofer och logiker har menat att Aristoteles målade upp bilden av ett idealspråk, där det sagda och skrivna skulle tolkas bokstavligt. Ana María Mora-Márquez kommer att utmana denna tes genom att studera Aristoteles språkfilosofiska verk Topiken och visa att det i grunden är pragmatiskt.

Vidare ska Ana María Mora-Márquez systematiskt analysera hur medeltida filosofer egentligen förstod Topiken. Genom att visa att en pragmatisk språksyn genomsyrar både Aristoteles argumentationslära och den medeltida receptionen av densamma, får projektet stora konsekvenser för förståelsen av Aristoteles och de medeltida filosofernas logik.

Studie av gränsöverskridande kamp för mänskliga rättigheter

Icke-statliga organisationer och politiska grupper arbetar ofta globalt. Mia Liinason ska studera hur transnationella samarbeten påverkar kampen för kvinnors och HBT-personers rättigheter. Hon ska jämföra tre regioner med olika förutsättningar: Ryssland, Skandinavien och Turkiet.

I projektet ska Mia Liinason kritiskt granska rådande idéer om att progressiva politiska projekt oftast är sekulära och utgår från det globala väst, och studera hur det transnationella arbetet tillåter demokratiska värden och mänskliga rättigheter att växa bortom deras ursprung, genom framväxten av nya, oväntade och mer komplexa betydelser i kampen för kvinnors och HBT-personers rättigheter. 

Autonoma farkoster ska undersöka hur haven påverkar klimatet

Omkring hälften av den koldioxid som sväljs av oceanerna tas upp av vatten som omger Antarktis. Men det finns kunskapsluckor i vad som driver processen. För att bättre förstå ska Sebastiaan Swart kartlägga vattnet på djupet, bland annat med hjälp av en flotta av autonoma undervattensfarkoster.

Farkosterna skickar information via satelliter om exempelvis vattnets temperatur, salt– och koldioxidhalt. Ett mål är att förstå samspelet mellan Södra ishavet och jordens klimat, den okunskap som råder är en av de största osäkerheterna i dagens klimatprognoser.

Dr Sebastiaan Swart arbetar vid University of Cape Town. Som Wallenberg Academy Fellow kommer han att vara verksam vid Göteborgs universitet.

Datorer som kan utveckla sitt eget språk

Chris Biemann ska ta fram datorer som kan utveckla sitt eget språk ungefär på samma sätt som vi människor gör. Genom analys av stora mängder text ska datorn till exempel kunna dra slutsatsen att ”pall” och ”stol” står för liknande saker.

En modern dator fyller många olika funktioner som har förutbestämts av programmerare. Chris Biemann är en av de forskare som vill ta datorerna till en ny nivå och utveckla deras förmåga att själva lära sig ett språk genom att se samband och mönster i stora textmaterial. Ju större mängd text datorn scannar igenom, desto bättre ska den bli på att förstå innebörden av olika ord och hur de relaterar till varandra. Om datorer får ett välfungerande språk kommer vi att kunna interagera med dem på ett helt nytt sätt. Kanske blir filmens talande robotar verklighet i framtiden?

Hur påverkar tidigare okända DNA-element cancer?

Erik Larsson Lekholm undersöker de delar av människans DNA som inte kodar för proteiner, och vilken roll dessa outforskade regioner spelar för utvecklingen av cancer.

– Från de icke-kodande delarna av genomet bildas något som kallas för långa icke-kodande RNA. Vi vet idag ganska lite om hur dessa RNA påverkar cellen, men klart är att det är förhastat att döma ut alla dessa molekyler som skräp, säger docent Erik Larsson Lekholm, som nyligen visat att celler från vissa patienter med äggstockscancer innehåller mycket mer än normalt av en särskild typ av långt icke-kodande RNA.

Med hjälp av enorma mängder information om tumörers arvsmassa och genuttryck söker han efter fler icke-kodande gener som är förändrade vid cancer. I förlängningen kan forskningen förhoppningsvis leda till både bättre diagnostik och läkemedel mot cancer.

Bakgrund – Wallenberg Academy Fellow
Programmet som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har inrättats i nära samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Vitterhetsakademien samt Svenska Akademien och 16 svenska universitet. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för stiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.

Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 10 68, 0766-18 10 68
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: