Renässans för hantverkstillverkat murbruk

För att anpassa murbruk till nya byggnadsmaterial och industriella metoder förändrades under 1900-talet innehållet i mur och putsbruk. Förändringen innebar att kunskap om historiska material och metoder för framställning av bruk gick förlorad. Ny forskning vid Göteborgs universitet visar att historiska bindemedel och bruk är möjligt att framställa och använda i nutida putsrestaureringar.

– Kunskapen är viktig att återta för att vårda och bevara kulturhistoriska byggnader som är byggda med andra material än vad som används i dag, säger Jonny Eriksson vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet och författare till den nya avhandlingen.

Tusenårig historia
Framställning av puts och murbruk till byggnader har en tusenårig historia i Sverige. Länge var framställningen av puts och murbruk oförändrad, men med industrialiseringen skedde en omställning.

– Förändringen innebar att framställning av bruk gjordes med nya material och metoder. Samtidigt förlorade hantverkarna kunskap om hur bindemedel och bruk framställs för murning och putsning i olika situationer.

Kunskapsbristen uppmärksammades först under sextiotalets slut i samband med att de nya bruken gav skador på kulturbyggnader.

– För att långsiktigt och hållbart underhålla kulturbyggnader behöver kunskap som gått förlorad återtas. Och det krävs professionsöverskridande samarbeten mellan hantverkare och till exempel arkitekter, ingenjörer och antikvarier. Fler hantverkare behöver också utbildas inom forskning om byggnadsvård, säger Jonny Eriksson.

Undersökningar på medeltida kyrka
Jonny Eriksson har i sin avhandling undersökt uppkomst av krympsprickor i puts. Han har studerat användbarheten av bruk blandad med de traditionella proportionerna som användes fram till och med 1800-talet. Undersökningarna genomfördes vid en restau­rering av putsen på en medeltida kyrka i Tanums kommun i norra Bohuslän.

– Det  har visat sig vara möjligt att framställa äldre tiders murbruk och att använda det i praktiken. En förutsättning för dessa bind­emedelrika bruk är att murbruket blandats på nysläckt kalk, det vill säga kalk som just har släckts med vatten, säger Jonny Eriksson.

Just det tillverkningssättet avråddes för under 1900-talet. Det ansågs ge defekter i putsen. Istället rekommenderades att släckt kalk skulle lagras våt en till fyra veckor innan användning.

– Det var tvärtemot förhållningsreglerna på 1800-talet, då rekommendationerna var att framställa bruk på nysläckt kalk. Motiveringen var då att det skulle ge bruket bättre beständighet.

Forskningsresultaten visar  att äldre hantverksmässigt och bindemedelrikt bruk är möjligt att framställa även idag. Och undersökningarna visar också att det går att använda bruket till puts utan att oacceptabla krympsprickor eller kalkskott uppstår.

– Våra erfarenheter av att använda dessa gammaldags bruk i olika byggprojekt, pekar på att bruket har en god beständighet. Men förutsättningen är att kalken används nysläckt och inte lagras efter att den släckts, och inte heller bearbetas för att exempelvis förpackas på hink eller fat för senare användning, säger Jonny Eriksson.

Fakta
Släckt kalk
framställs genom att blanda bränd kalk och vatten. Då frigörs energi i form av värme och släckt kalk bildas. Beroende på hur mycket vatten som tillförs processen bildas antingen släckt kalk i form av torrt pulver eller en våt pasta. Släckt kalk används bland annat inom byggmaterialindustrin och för vatten- och rökgasrening.

Våtsläckt kalk är bränd kalk som släckts med ett överskott av vatten så att det bildats en deg av kalk. Normalt lagras denna kalk en tid innan den blandas med sand till bruk. Lagringen görs för att undvika skador.  

Nysläckt kalk. Framställning av bruk på nysläckt kalk innebär att kalken släcks som ett föregående moment till att kalken blandas med sand till bruk det vill säga att kalken används utan att den lagras.

Kontakt: Jonny Eriksson, universitetslektor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 93 50, mobil: 0766-22 93 50, e-post: jonny.eriksson@conservation.gu.se

Foto:
Medeltida kyrka, kalkskott i puts, krympspricka samt porträtt av Jonny Eriksson. Foto tillhör Jonny Eriksson.  

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Media

Media

Citat

Förändringen innebar att framställning av bruk gjordes med nya material och metoder. Samtidigt förlorade hantverkarna kunskap om hur bindemedel och bruk framställs för murning och putsning i olika situationer.
Jonny Eriksson vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet och författare till den nya avhandlingen