Restvatten från livsmedelsindustrin ger algodlingar en boost
Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Algerna inte bara växer snabbare, deras proteininnehåll mångdubblas också. Därmed kan processvatten gå från att vara en kostnad till att bli en resurs i livsmedelsindustrin.
Kan makroalger, som havssallat, bli en konkurrenskraftig proteinkälla i framtidens livsmedel som sojabönan är i dag? Makroalger har naturligt lägre proteinhalt än sojabönor, men med gödning minskar den skillnaden.
En vetenskaplig artikel från forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola visar att processvatten från livsmedelsproduktion kan vara utmärkt gödning i algodlingar. Algerna växte över 60 procent snabbare och proteinhalten upp till fyrdubblades vid tillförsel av processvatten.
– Sojabönans proteinhalt är cirka 40 procent. Med hjälp av processvattnet har vi fått upp proteinhalten i algerna till över 30 procent, säger Kristoffer Stedt, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Det är känt sedan tidigare att alger växer bättre i närheten av fiskodlingar i havet, på grund av näringen i fiskarnas avföring som sprids i vattnet. På liknande sätt är processvatten från livsmedelsindustrier ofta rik på kväve och fosfor.
Olika livsmedelsproducenter
Forskarna testade fyra olika sorters makroalger och tillsatte processvatten från flera olika livsmedelsproducenter, från sillindustri, laxodling, skaldjursberedare samt en tillverkare av havremjölk. En viss mängd processvatten med kontrollerad halt av kväve tillfördes algodlingen. Resultatet analyserades efter 8 dygn.
– Vi tog med havremjölken för att få en helt vegansk odling. Och det visade sig att alla olika sorters processvatten fungerade väl som gödning för algen, säger Kristoffer Stedt.
Det går åt stora mängder vatten när livsmedel tillverkas och att ta hand om processvattnet är en kostnad för producenterna i dag. Men vattnet kan alltså vändas till en värdefull resurs.
– Vi tänker att man kan ha landbaserade odlingar av alger, som havssallat, i närheten av en sillfabrik till exempel. Algodlingen kan rena stora delar av näringsämnena ur processvattnet. Då kommer vi närmare ett hållbart tänk och företagen får ett ben till att stå på, säger Kristoffer Stedt.
Ingen bismak på algerna
Forskarna hade en oro att algerna skulle ta smak av processvattnet. Alla kanske inte uppskattar sillsmakande havssallat. Men testpaneler märkte inte av någon smakpåverkan från processvattnet på algen.
Framöver kommer Kristoffer Stedt och hans kolleger fokusera på att skala upp experimenten med algodling och det blir med processvatten från sillindustrin, som visade mycket lovande resultat, och med fokus på arten Ulva fenestrata (havssallat).
– Vi behöver göra tester i större volymer, i ett första steg i en kontrollerad miljö. Men vi tror att detta kan vara ett alternativ som proteinkälla i framtidens mat. Det skulle även kunna bli helt cirkulära system om vi använde odlade alger som foder till en laxodling på land där vi tar hand om processvattnet och göder algodlingen med det, säger Kristoffer Stedt.
Behovet av nya proteinkällor stort
Vi beräknas vara cirka 10 miljarder människor på jorden 2050 och efterfrågan på livsmedelsprotein som är hållbart producerat är stort. Mellan 2000 och 2018 tredubblades produktionen av makroalger och nådde 32 miljoner producerade ton. Nästan 99 procent produceras i Östasien.
I forskningsprojektet CirkAlg samarbetar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola för att utveckla processer som kan generera en ny svensk marin proteinkälla på ett resurseffektivt sätt genom såväl odling som förädling av makroalger.
– Förutom att boosta algernas proteininnehåll med processvatten tittar vi på flera sätt att extrahera proteinerna från algerna för att använda i annan mat, på samma sätt som görs med proteinet från sojabönan i dag. Det är dock en utmaning, eftersom proteinet i algerna sitter hårdare bundet än i sojabönorna, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Hon är även koordinator för CirkAlg.
Information om CirkAlg: Makroalger som bärare av näringsämnen i en cirkulär livsmedelskedja - innovativa steg mot ett proteinskifte (CirkAlg) | Chalmers
Vetenskaplig artikel: https://doi.org/10.1016/j.algal.2022.102647
Kontakt: Kristoffer Stedt, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
e-post: kristoffer.stedt@gu.se telefon: 031-786 96 77
Ingrid Undeland, professor på avdelningen för livsmedelsvetenskap, Institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
e-post: undeland@chalmers.se telefon: 0737-08 08 64
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld.
Taggar:
