Risk att all havsis bryts upp i Arktis före 2030

Den globala uppvärmningen går som snabbast vid polerna. Istäcket över Arktis har redan tunnats ut så mycket att vi kan få uppleva en dag utan havsis före 2030.  Det skriver forskare från Göteborgs universitet i en ny vetenskaplig artikel.

Klimatförändringarna har försvagat ismassorna i området norr om Svalbard. Om en rad av vanliga väderfenomen skulle inträffa under hösten, vintern och våren finns det, enligt forskarna, en reell möjlighet att all havsis i Arktis bryts sönder i en kraftig storm på sommaren. Detta är inget avlägset, dystopiskt framtidsscenario. Forskarna menar att det kan ske före 2030, kanske redan 2027.

– Risken för att detta inträffar kommer att öka i takt med att klimatförändringarna förvärras, säger Céline Heuzé, klimatolog vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till en ny vetenskaplig artikel i Nature Communications.

Isbrytare onödig

Under sommarens polarexpedition till Arktis kunde polarforskarna konstatera att havsisen var mycket tunnare än vanligt. För bara 20 år sedan var isen nära Nordpolen i genomsnitt 2–3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. I år var den bara 1 meter i snitt.

– Isen var så tunn och ”rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket, säger Céline Heuzé.

 Den nya artikeln visar att det kommer bara blir värre. Med hjälp av modeller från FN:s klimatpanel IPCC så ser forskarna att det finns en påtaglig risk för ett isfritt hav i Arktis inom tre till sex år. Senast det kan ha hänt var för 80 000 år sedan. Forskarnas definition av ett isfritt Arktis är när havsisen understiger 1 miljon kvadratkilometer, i år var den minsta arealen 3,67 miljoner kvadratkilometer.

Skyddande lock

– Vi använde många av IPCC:s scenarier och såg att nu när jorden har värmts upp 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid, så finns det en reell sannolikhet för att all havsis smälter bort i Arktis. Sannolikheten ökar sedan ju varmare det blir, säger Alexandra Jahn, professor vid University of Colorado och medförfattare till artikeln.

Havsisen fungerar som ett skyddande lock för det kalla havsvattnet. Om islocket försvinner kommer värmen i atmosfären att absorberas av havet som får en höjd temperatur, vilket i sin tur gör det svårare för havet att åter frysa till is. Tidigare forskning har fokuserat på när havet i Arktis är isfritt i en hel månad, vilket bedöms kunna inträffa redan under 2030-talet. Forskarna förutser att detta kommer förändra ekosystemet i Arktis i grunden. Det finns redan många forskningsrapporter som varnar för att det sker fler extrema väderhändelser på norra halvklotet eftersom isen minskar i Arktis. Extrema väderhändelser är till exempel stormar, torka, skyfall eller perioder med onormala temperaturer.

En kedja av händelser

Enligt forskarna krävs att en kedja av väderhändelser ska inträffa efter varandra för att all is ska försvinna från Arktis hav i slutet av sommaren. Först ska havsisen vara tunnare än normalt när hösten börjar. Därefter behövs en värmebölja någon gång under vintermånaderna vilket hämmar tillväxten av ny is. En värmebölja i Arktis på vintern innebär varmare temperaturer än -20 grader Celsius. Om detta sker så är isen redan så tunn och ömtålig att det räcker med en kraftig storm under sommaren för att göra havet isfritt.

– Alla dessa händelser har redan inträffat flera gånger i Arktis, men inte i en följd under en säsong. Sannolikheten för att det ska inträffa ökar i takt med klimatförändringarna, enligt IPCC:s klimatmodeller. Men det är ännu inte för sent att rädda havsisen, om vi slutar att släppa ut så mycket växthusgaser i atmosfären, säger Céline Heuzé.

Vetenskaplig artikel i Nature Communications: The first ice-free day in the Arctic Ocean could occur before 2030

Kontakt: Céline Heuzé, universitetslektor och docent i klimatologi på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, e-post: celine.heuze@gu.se

Alexandra Jahn, Associate Professor vid Department of Atmospheric and Oceanic Sciences and Institute of Arctic and Alpine Research, University of Colorado at Boulder, e-post: alexandra.jahn@colorado.edu

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: