Robotar kan bidra till nya undervisningsformer i skolan

Pedagogiska robotar i skolan kan i framtiden fungera som assistenter och ge lärarna avlastning. Trots många etiska utmaningar kring användandet av robotar är mellanstadieelever redan nu villiga att följa instruktioner och prata med robotar i klassrummet. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Sofia Serholt har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk grundskola interagerar med en så kallad humanoid robot med människoliknande kropp, huvud och armar i klassrummet.

− Jag har testat hur barnen reagerar på vanliga undervisningsinstruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare för att bygga en Lego-figur. Resultaten visar att barnen är villiga att lyssna på anvisningarna från roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår, säger Sofia Serholt.

Hon har även analyserat barnens reaktioner på robotens sätt att prata och röra på sig. Det visade sig att barnen besvarade robotens sociala kommunikation, exempelvis att eleverna svarade när roboten sa hej, att barnen reagerade när de fick beröm för något de var bra på, och att eleverna replikerade på frågor som ställdes av roboten, som om att roboten var en betydelsefull aktör i klassrummet.

− Å andra sidan såg jag att barnens samspel med roboten ofta misslyckades när den inte lyckades interagera med barnen på ett för dem meningsfullt sätt. Det är tydligt att barnen har förväntningar på roboten att den ska förstå och tolka deras intentioner. Men när detta inte sker så försvinner samspelet, säger hon.

Användandet av robotar i klassrummet kan ses som en naturlig följd av skolans pågående digitalisering, där digitala hjälpmedel så som exempelvis laptops och interaktiv teknik blir allt vanligare. En människoliknande robot kan i sin tur underlätta det digitala lärandet genom att förstärka det sociala samspelet mellan tekniken och eleven.

Med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar som Sofia Serholt gjort med lärare och elever framträder också många etiska utmaningar med robotar i skolan.

− Hur säkerställer vi barnens integritet och vad blir konsekvenserna av robotar i klassrummet på sikt? Och vem bär ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av oförutsedda och negativa konsekvenser som kan inträffa? Dessa frågor måste hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, säger hon.

Fakta:
Sammanlagt genomfördes sex olika studier. Roboten som användes i de första tre studierna var av typen Nao (se bifogad bild) och utvecklad genom EU-projektet EMOTE www.emote-project.eu

Kontakt:
Sofia Serholt, doktorand vid institutionen för tillämpad IT
E-post: sofia.serholt@ait.gu.se
Telefon: 073-710 8076

Avhandlingens titel: Child–Robot Interaction in Education
Digital publicering: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/52564

Tid och plats för disputation: fredagen den 15 september, kl. 13:00, Torg Grön, plan 4, hus Patricia, Lindholmen, Göteborg.

Peter Larsson
Kommunikatör
Tel: 0730-791172
E-post: peter.larsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.