Så hanterar unga kvinnor hedersrelaterat våld
Unga kvinnor i familjer med stark social kontroll lever dubbelliv. Samtidigt är rollerna och relationerna i de här familjerna betydligt mindre statiska än vad den gängse bilden kan ge sken av. Detta framkommer i en avhandling från Göteborgs universitet.
Hedersrelaterat våld och förtryck har blivit ett socialt problemområde. Men fenomenet är dock långt mer mångfacetterat och dynamiskt än mediers beskrivningar. Detta visar Siv-Britt Björktomta i sin doktorsavhandling där hon har intervjuat elva tjejer i åldern 16 till 20 år som lever i familjer som kännetecknas av stark patriarkal kontroll. I studien har tjejerna själva uttryckt att de lever med begränsningar och kontroll av sitt sociala liv och sin sexualitet.
– Min studie försöker förstå fenomenet ur döttrarnas eget perspektiv, säger Siv-Britt Björktomta.
Fokus för undersökningen är tjejernas strategier för att hantera motsättningar mellan normer i familjerna och i det omgivande majoritetssamhället. Tjejerna levde med pojkvänsförbud och ett starkt oskuldskrav vilket på olika sätt begränsade deras handlingsutrymme. Berättelserna visar hur föreställningen om dotterns oskuld som symbol för familjens anseende och heder medfört att tjejerna fått axla manteln som kulturella symboler och gränsmarkörer – med moraliska implikationer – mellan det ”svenska” och det ”icke-svenska”.
Tjejerna beskrev en familjesituation präglade av kontroll, trakasserier, emotionell utpressning, hot och fysiskt våld. I alla familjer togs pappans auktoritet och makt för given. Samtidigt beskrev tjejerna motstånd mot både pojkvänsförbud och oskuldskrav. Ett motstånd som inneburit att de levde ett dubbelliv. Men tjejernas motstånd hade i sin tur även påverkat hur föräldrarna, främst papporna utövade sin makt. Både normerna och familjerelationerna var i rörelser och i några familjer fanns öppningar mot en ökad jämställdhet medan våldet i andra familjer hade eskalerat.
Så gott som samtliga tjejer menade att familjetillhörigheten var villkorad. De beskrev en patriarkal familjeorganisering samtidigt som de längtade efter en mer demokratisk och förhandlande familj.
Avhandlingens titel: Om patriarkat, motstånd och uppbrott – tjejers rörelser i sociala rum
Avhandlingsförfattare: Siv-Britt Björktomta, Inst för socialt arbete, siv-britt.bjorktomta@socwork.gu.se, tel: 070-433 70 55.
Tid och plats för disputation: 1 juni kl 13.15, hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25.
Opponent: Yvonne Sjöblom, docent vid Stockholms universitet
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/29076
Avhandlingen ges ut på bokförlaget Égalité.
Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.