Så påverkade nazismen Nobelpriset och synen på tysk litteratur

I en ny avhandling har Paulus Tiozzo studerat Nobelpriset och den tyskspråkiga litteraturen. Tidigare hemligt arkivmaterial visar bland annat hur ledamöter i Svenska Akademien såg på tysk litteratur under de två världskrigen och hur Hitler och nazismen påverkade arbetet med Nobelpriset.

Få priser väcker så mycket känslor, diskussion och debatt som Nobelpriset i litteratur. Varje år spekuleras det om vilken författare som Svenska Akademien kan tänkas tilldela priset. Men den som tror sig kunna hitta något mönster eller logik bakom arbetet med att utse pristagare kommer att få det svårt, enligt Paulus Tiozzo.

– Allt hänger på vad ledamöterna i Svenska Akademien har tyckt vid en viss tidpunkt. Och det beror inte enbart på en kandidats förmåga som författare utan också på personliga faktorer, till exempel om en ledamot gillade eller ogillade författaren av politiska skäl.

Hans avhandling i ämnet tyska är en historisk studie om Nobelpriset i litteratur och dess kriterier sett utifrån de tyska författare som nominerades till priset mellan 1901 och 1971.

Och vilka är då kriterierna som ligger till grund för Nobelpriset i litteratur? Alfred Nobel skrev bland annat att priset skulle gå till den som under det gångna året ”inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning”. Någon närmare beskrivning av vad det innebär finns inte.

– Det här har tolkats utifrån de olika ledamöternas perspektiv. Jag menar att man inte kan förstå Nobelprisets historia om man inte tittar på det specifika historiska sammanhanget. Många lägger fram tankar och åsikter, men jag visar mer konkret utifrån ett empiriskt material hur man har bedömt de nominerade författarna.

Ambivalent förhållande till nazismen
Att han tittat på tiden fram till 1971 är av rent praktiska skäl. I 50 år är dokumenten som rör beslutsgången kring Nobelpriset nämligen hemliga – därefter öppnas arkiven. På Nobelbiblioteket i Stockholm finns bland annat nomineringsbrev, utlåtanden, protokoll och brevkorrespondens.

Tidsspannet och det faktum att han tittat på tyskspråkig litteratur gör att en del av materialet präglas av hur man såg på Tyskland innan och under det nazistiska styret. Till exempel avvisade Nobelkommitténs ordförande Per Hallström bestämt den första nomineringen av Hermann Hesse 1931.

– Hallström hade själv skrivit propaganda för Tysklands sak, och tyckte att Hesse med sin pacifistiska inställning hade uppvisat ett föraktfullt beteende och saknade känsla för sin nation.

De som satt i Nobelkommittén hade extra stort inflytande vid arbetet med Nobelpriset – framför allt ordföranden. Per Hallström satt på posten i 24 år, 1922–1946, och sammanställde flera hundra utlåtanden om författare.

–  Han hade ett ambivalent förhållande till nazismen. Han var fascinerad av Hitler och tilltalades av nazismens nationalrevolutionära drag. Däremot var han mycket kritisk mot dess antisemitism. 

Enligt Paulus Tiozzo präglades arbetet med Nobelpriset av försiktighet vid den här tiden och man försökte undvika att hamna i någon politiskt motiverad problematik.

– Om man hade gett priset till en författare som av politiska skäl fått fly från nazisternas Tyskland hade det troligen kommit reaktioner därifrån och det ville man undvika. Man ville inte heller ge det till någon författare som framstod som officiellt sanktionerad av nazisterna. Överhuvudtaget övervägde man mycket hur valet av Nobelpristagare kunde påverka Akademiens image. Det gällde även kandidater från Östblocket under kalla kriget. Antagligen gör man liknande, politiska avvägningar än idag, även om det är svårt att veta med säkerhet.

Det som förvånade honom mest under arbetet med avhandlingen är synen på tysk litteratur i Sverige under 1900-talet, särskilt hos Akademiens ledamöter.

– Det finns en bild av att Sverige var dominerat av tysk litteratur på den tiden, men den bilden stämmer inte. Svenska författare och litteraturvetare var mycket mer kritiska och nyanserade än vad man kan tro och inga förbehållslösa beundrare av Goethe, Schiller och andra tyska 1800-talsförfattare. Man beundrade däremot engelska och franska författare. Detta är en är en av orsakerna till att många tyska Nobelpriskandidater avböjdes.  

Vad hoppas du på att din avhandling ska leda till?

– Förhoppningsvis leder den till nya insikter om Nobelpriset som fenomen och även om vilken betydelse den tyskspråkiga litteraturen har haft utanför Tyskland. Jag hoppas också att den väcker intresse för mer forskning om både litteraturhistoria och Nobelpriset.

Avhandlingen Der Nobelpreis und die deutschsprachige Literatur. Eine Studie über die Vergabekriterien des Literaturnobelpreises 1901-1971 försvarades vid en disputation vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, den 3 februari.

Kontakt:
Paulus Tiozzo, tel: 0708-946 497, e-post: paulus.tiozzo@sprak.gu.se

Tyskspråkiga författare som tilldelades Nobelpriset i litteratur 1901–1971
1902 Theodor Mommsen Tyskland
1908 Rudolf Eucken Tyskland
1910 Paul Heyse Tyskland
1912 Gerhart Hauptmann Tyskland
1919 Carl Spitteler Schweiz
1929 Thomas Mann Tyskland
1946 Hermann Hesse Tyskland/Schweiz
1966 Nelly Sachs Tyskland/Sverige
Under åren 1940–1943 delades inget pris ut på grund av andra världskriget

Janna Roosch
Kommunikatör, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 18 02, 076–618 18 02
E-post: janna.roosch@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.