Sena spår av vatten på Mars

Nya forskningsstudier visar att det fanns flytande vatten på Mars redan för 200 000 år sedan. Resultaten är publicerade i ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS.

- Vi har upptäckt en mycket ung krater i de södra mellanlatituderna på Mars som visar spår av flytande vatten, säger Andreas Johnsson, vid Göteborgs universitet.

På Mars södra halvklot finns en krater som innehåller mycket välbevarade landformer i form av bäckraviner och debris flows. Dessa landformer ger bevis för att de bildats av vatten under sengeologisk tid på Mars.

Bevis för flytande vatten

När sediment på en sluttning mättas på vatten och blandningen blir för tung inträffar ett skred, ett så kallat debris flows. På jorden orsaker debris flows ofta stor materiell förödelse och till och med dödsfall kan inträffa om rasen sker nära bebyggelse. Vid debris flows rör sig en blandning av sten, grus, lera och vatten hastigt ner för sluttningen. När sedimenten sedan stannar upp bildar de speciella former.

Det är dessa former som Anderas Johnsson identifierat på Mars. Med hjälp av flygbilder från Svalbard samt fältarbete har forskargruppen kunnat göra jämförelser med kända debris flows där. På Mars utgör debris flows bevis för att flytande vatten funnits i området.

-  Fältarbetet på Svalbard bekräftade vår tolkning av formerna på Mars. Det som överraskade oss är att kratern där dessa debris flows bildats är så pass ung, säger Andreas Johnsson vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Kratern bildad efter senaste istiden

Med hjälp av kraterstatistik kunde Andreas Johnsson och hans forskarkollegor bestämma åldern på kratern till ungefär 200 000 år. Det betyder att kratern bildats långt efter att Mars genomgick sin senaste istid, som slutade för ungefär 400 000 år sedan.

-  Bäckraviner är vanliga på Mars men de som tidigare observerats är äldre och sedimenten där de bildats är kopplade till den senaste istiden. Vår krater är allt för ung för att ha påverkats av de förhållanden som rådde då. Kratern visar därmed att vatten och de processer som bildat dessa landformer har varit mycket effektiva även under senare tid, säger Andreas Johnsson, huvudförfattare till artikeln.

Nedslag i våta marker

Kratern finns i mellanlatituderna på Mars södra halvklot där den bildats på en större kraters så kallade rampart ejekta. En rampart ejekta har en "blomliknande" struktur runt sin krater och forskare har tolkat detta som att nedslaget har skett i våta marker eller marker som innehållit mycket is.

-  Min första tanke var att vattnet som bildat dessa flöden kommit från denna ejekta. Vid närmare undersökning så hittade vi inga strukturer i kratern som vittnade om vart vattnet kommit ifrån. Det troligaste är att vattnet kommit från snösmältning då förhållandena för snö varit gynnsamma. Detta kan ha skett eftersom Mars polaxel lutade mer då än den gör idag, säger Andreas Johnsson.

Länk: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103514001225

Image credit: NASA/JPL/UofA for HiRISE

Evidence for very recent melt-water and debris flow activity in gullies in a young mid-latitude crater on Mars är publicerad i vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies). Johnsson, A., Reiss, D., Hauber, E., Hiesinger, Zanetti, M., 2014. Icarus 218 (1), 489-505. DOI: 10.1016/j.icarus.2014.03.005

Kontakt:

Andreas Johnsson, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet

031-786 2943 , 072-52 05 088, andreasj@gvc.gu.se

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: