Sexuellt våld utgör en drivkraft för politisk mobilisering bland kvinnor

Report this content

Det är inte säkert att kvinnor tystas av sexuellt våld i väpnade konflikter. Tvärtom kan sexuellt våld vara en drivkraft för kvinnors politiska mobilisering för fred och för kvinnors rättigheter. Det framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

– Resultaten inger hopp för Sveriges feministiska utrikespolitik, som har en jämställdhetsbejakande inställning till väpnade konflikter och kvinnors egenmakt, säger avhandlingens författare Anne-Kathrin Kreft.

2018 års nobelpris till Denis Mukwege och Nadia Murad påminner oss om att sexuellt våld i väpnade konflikter även idag utgör ett hot mot fred och säkerhet, särskilt för kvinnor och flickor. Det sprider skräck och medför en ofattbar fysisk och känslomässig skada för offren.

Med anledning av det har tidigare forskning oftast utgått från att sexuellt våld i konflikter leder till en begränsning av kvinnors politiska deltagande, men detta ger enligt Anne-Kathrin Kreft en missvisande bild. Hon visar på en tidigare outforskad koppling mellan könsbetingat konfliktrelaterat våld och kvinnors handlingskraft.

– Mina analyser visar att kvinnor i civilsamhället mobiliserar i högre grad under konflikter med utbrett sexuellt våld, jämfört med konflikter med få eller inga rapporter om sexuellt våld.

För att undersöka effekterna av kvinnors handlingskraft utförde hon ett fyra månader långt fältarbete i Colombia, ett prioriterat land inom det svenska utvecklingssamarbetet. Colombia har befunnit sig i ett tillstånd av inbördes väpnad konflikt sedan 1960-talet, och ett omfattande sexuellt våld har utövats av militär, olika rebellgrupper och paramilitära styrkor. 2003 var det år då flest fall, hela 2 500, rapporterades och i de flesta fallen var det kvinnor som drabbades.

Anne-Kathrin Kreft intervjuade 33 aktivister som företrädde 24 kvinno- och brottsofferorganisationer i olika delar av landet. Flera av dessa verkar med ekonomiskt eller tekniskt bistånd från Sveriges regering.

– Aktivisterna såg att det sexuella våld som utövades av beväpnade aktörer var mycket könsspecifikt. För dem var sexuellt våld starkt knutet till, och ett uttryck för, patriarkala normer som nedvärderar, förtrycker och missgynnar kvinnor i samhället. De är därför övertygade om att det krävs genomgripande omvandlingar av könsbetingade roller och relationer för att Colombia ska bli säkrare för kvinnor, också när det gäller konfliktrelaterat sexuellt våld.

Vissa kvinnoorganisationer och brottsofferorganisationer bildades som ett specifikt gensvar på detta våld, medan många befintliga organisationer har gjort konfliktrelaterat sexuellt våld till en prioriterad fråga.

– Med tanke på att det sexuella våldet utgör ett könsbetingat hot, utvidgas också mycket av civilsamhällets aktivism till en bredare kamp för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen, säger Anne-Kathrin Kreft.

För mer information kontakta:
Anne-Kathrin Kreft, e-post: anne-kathrin.kreft@gu.se, telefon: 073–731 89 03

Avhandlingens titel: Sexual Violence in Armed Conflict: Threat, Mobilization and Gender Norms. Avhandlingens abstract finns digitalt publicerad, http://hdl.handle.net/2077/59909

Disputationen sker fredagen den 14 juni 2019, kl. 13.15 i Torgny Segerstedtssalen, Universitetets huvudbyggnad, Vasaparken 1, Göteborg.  

Anna-Karin Lundell
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen
Telefon: 031–786 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se
 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Prenumerera