Sjöfartens bidrag till försurningen av Östersjön

Skärpt regelverk för fartygsutsläpp av svaveloxider i luften gäller från 2015 för att minska sjöfartens bidrag till försurning. Alltfler fartyg utrustas nu med så kallade skrubbrar, en metod för att rena fartygsavgaser från svaveloxid. Men det finns risk för att skrubbrar orsakar negativa effekter på havsmiljön. Nu presenteras i Almedalen ett forskningsprojekt som undersöker miljöeffekter av skrubbrarna.

Skrubbrar används för att tvätta fartygsavgaser rena från svaveloxider som alternativ till dyrt lågsvavligt bränsle. Men i värsta fall går det förorenade tvättvattnet rakt ut i havet med risker för den marina miljön.

− Vårt forskningsprojekt ska ta reda på effekterna av skrubbrarna som monteras på fartyget och som ska tvätta avgaserna rena från svaveloxider, säger David Turner, som leder forskningsstudien som finansieras av Formas, i samarbete med bland andra forskaren Ida-Maja Hassellöv från Chalmers.

Bättre helhetssyn krävs

I Östersjön får fartygen sedan 2015 inte släppa svaveloxider i avgaserna som motsvarar mer än 0,1 procent svavel i bränslet jämfört med generella gränsvärdet på 3,5 procent. Denna lägre gräns har införts för att värna om luftkvalitet, men det är först nu konsekvenserna för havsmiljön undersöks.

Tvättvattnet från skrubbern är kraftigt försurat av svavel- och salpetersyra eftersom svavel- och kväveoxider i avgaserna reagerar med vattnet. Det finns olika system med skrubbrar, i vissa fall kan sköljvatten dumpas överbord, men det går också att neutralisera syran innan utsläpp, eller att samla i form av avfall som körs iland.

Forskning om miljöeffekter

Förutom starka syror, innehåller obehandlat skrubbervatten såväl tungmetaller, kolväten som sotpartiklar. Forskning om utsläppens effekt på den marina miljön håller på att undersökas.

I en hamn där det ofta finns en stor mängd tungmetaller i sedimentet kan skrubbervattnet leda till att mer gifter frigörs. På EU-nivå är skrubbrar högaktuellt, en arbetsgrupp arbetar med frågan eftersom det finns en oro för vilka effekter skrubbrarna kan ha på miljön. I vissa fall har man börjat utfärda förbud mot utsläpp av skrubbervatten i hamnarna.

− Vi vill uppmana till försiktighetsprincipen om tillstånd att släppa ut skrubbervatten, framförallt i känsliga miljöer. Än så länge vet vi alldeles för lite om skrubbervattnens sammansättning och dess effekt på den marina miljön, säger David Turner.

Nu ska frågan med hur sjöfartsutsläppen bidrar till försurning belysas på seminariet Andningshjälp till Östersjön som anordnas av forskningsrådet Formas och IVL i Almedalen onsdagen den 1 juli.

Länk till programmet:

http://www.formas.se/Kalender/Andningshjalp-till-Ostersjon

Kontaktuppgifter:

David Turner, professor vid Göteborgs universitet       

0766 -229054, david.turner@gu.se

Porträttbild av David Turner, fotograf Johan Wingborg.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: