Sjögurka testas som vattenrenare vid odling av fisk

Report this content

Att odla fisk, skaldjur och andra marina arter bidrar till hållbara lösningar för matförsörjningen. En betydelsefull art inom vattenbruk är sjögurkan, som kan förbättra vattenkvaliteten i odlingar, något som nu för första gången testas i Sverige.

I vattenbruk av fisk och skaldjur är det viktigt att minimera odlingarnas negativa påverkan på miljön. Odling av makroalger (tång) används för att ta upp de lösta näringsämnen som fiskar och skaldjur släpper ut. Om man även samodlar med filtrerande djur, som musslor och ostron, tar de upp näring i form av små partiklar i vattnet. Men även sjögurkor kan bidra till en bättre vattenmiljö eftersom de är sedimentätande djur och äter mycket av det som faller till botten.

Fungerar som renhållningsarbetare
Genom att sjögurkor äter sand och gyttja tar de upp mycket av den organiska substansen som samlats på havsbotten.

I ett hållbart samodlingssystem för vattenbruk kan alltså alger och musslor ta hand om överflödiga näringsämnena i vattnet och sjögurkor ta till vara näringsämnen på havsbotten.

– Sjögurkor är intressanta att använda som en del i cirkulärt vattenbruk för bättre vattenkvalitet. De har redan använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Och nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

Fortplantat sig i fångenskap
Nu har forskarna i projektet även fått den röda signalgurkan att leka i fångenskap. Leken har resulterat i befruktade ägg, som har delat sig och börjat växa till nya små sjögurkor.

– Det var ett helt fantastiskt ögonblick när sjögurkorna sprutade ut ägg och spermier. Och nu kan vi se de små larverna växa, det är så spännande, säger Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.

– Nu väntar vi bara på att larverna ska gå igenom sina tre utvecklingsstadier innan de faktiskt ser ut som små sjögurkor, säger Ellen Schagerström.

Värdefull art i Kina
I Kina är sjögurkan redan en värdefull art. En liten burk på cirka 250 gram betingar ett pris på närmare 3 000 kronor. Fiske på de vilda populationerna världen runt har gjort att många arter är starkt hotade och i vissa länder råder nu totalt fiskeförbud. Det finns därmed förutsättningar att odla sjögurka i Sverige och exportera till den asiatiska marknaden.

– Men vårt projekt fokuserar först och främst på att ta fram ett odlingsprotokoll för att förstärka befintliga vilda populationer i Sverige och utvärdera deras roll i cirkulära vattenbrukssystem, säger Ellen Schagerström.

Projektet om sjögurkor är ett tvärvetenskapligt EU-projekt inom Swedish Mariculture Research Center (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.

Fakta Sjögurkor
Sjögurkor (Holothuroidea) tillhör tagghudingarna. De saknar ett fullständigt hudskelett men huden är utrustad med en kraftig muskulatur. Sjögurkorna utmärks dessutom av att de har regenerationsförmåga och alltså kan återbilda sina organ.

Kontakt:
Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 36 71, mobil: 070-200 41 08, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se

Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, mobil: 073-629 18 12, e-post: ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se

Foto:
Sjögurka (Parastichopus tremulus). Fotograf, Ellen Schagerström.

Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73

e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Sjögurkor är intressanta att använda som en del i cirkulärt vattenbruk för bättre vattenkvalitet. De har redan använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Och nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter
Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet