Sjukvårdskuratorn får behandlingsarbetet att fungera bättre

De är patientens förlängda arm och sjukvårdens smörjmedel. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer har ett mångfacetterat arbete som underlättar för patienter, andra professionella och den sjukvårdande organisationen.

Sveriges 4 500 hälso- och sjukvårdskuratorer är de sociala experterna i hälso- och sjukvården och yrket innehas främst av socionomer. Kuratorer inom hälso- och sjukvården ger patienter som genomgår behandling råd, stöd och hjälp. Yrkesgruppen är dessutom i dagarna högaktuellt eftersom hälso- och sjukvårdskurator från och med 1 juli 2019 blir ett legitimationsyrke.

Trots att kuratorsyrket funnits i drygt 100 år finns lite forskning om hur deras arbetsvardag ser ut.

– De ser till att få bort gruset i maskineriet så att behandlingsarbetet går smidigare för alla parter, säger avhandlingens författare Elisabet Sernbo.

Hon har i sitt avhandlingsarbete i socialt arbete studerat hälso- och sjukvårdskuratorer som arbetar inom specialistsjukvård riktad mot vuxna, i såväl psykiatrisk som somatisk öppen- och slutenvård. Det har hon gjort genom att observera kuratorer, deras patienter och kollegor för att ta reda på vad som karaktäriserar kuratorsarbetet.

– Hälso- och sjukvårdskuratorn har en underlättande funktion. De hanterar allt från patienters svårigheter med kriser, ekonomi och boendefrågor, till personalkonflikter och organisatoriska hinder, säger Elisabet Sernbo.

Resultatet visar också att hälso- och sjukvårdskuratorerna i första hand ser sig som patientens företrädare. Men i själva verket förflyttar de sig sömlöst mellan olika lojaliteter – mellan patienter, sjukvårdsorganisationer och andra yrkeskategorier de samarbetar med.

– De förväntas hjälpa både patienterna, personalen och organisationen, kanske i synnerhet när deras olika intressen är i konflikt.

När det uppstår konflikter mellan de olika lojaliteterna, hanterar kuratorn detta genom att bygga relationer med parterna. På ett subtilt sätt förhandlar kuratorn med de involverade för att påverka arbetets utformning och riktning.

Till skillnad från andra socionomer fattar inte hälso- och sjukvårdskuratorer myndighetsbeslut.

­– Detta faktum är också en förutsättning för att de ska kunna växla mellan olika lojaliteter. Att skickligt kunna växla mellan lojaliteter gör att de får ett större handlingsutrymme, säger Elisabet Sernbo.

Att det funnits lite forskning om yrkesgruppens arbetsvardag kan vara en anledning till att hälso- och sjukvårdskuratorns arbete ofta beskrivs i termer som luddigt eller spretigt. Flera av de intervjuade kuratorerna i studien sammanfattar sin yrkesroll som ”den som gör det som blir över” eller ”en slasktratt”.

– Det är att förminska betydelsen av de funktioner som deras mångfacetterade arbete fyller. Min studie visar att deras arbete får effekter, både för patienter, andra professionella och för de sjukvårdande organisationerna, säger Elisabet Sernbo.

Avhandlingens titel: Med avstegen som arbetsplats – En etnografisk studie av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete. Avhandlingen i fulltext hämtas via GUPEA: http://hdl.handle.net/2077/59806

För ytterligare information, kontakta:
Elisabet Sernbo, filosofie doktor i socialt arbete, telefon: 031–786 1069, e-post: elisabet.sernbo@socwork.gu.se

Jenny Meyer
Kommunikatör
Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs univeristet
Telefon: 031–786 3567, 070–526 1430
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: