Skaftövrakets last berättar om 1400-talets handelsrutter
Forskning vid Göteborgs universitet visar att det så kallade Skaftövraket troligen hade lastat i Gdansk i Polen och var på väg mot Belgien, då det förliste i Lysekils skärgård omkring år 1440. Moderna analysmetoder av lasten ger nu helt nya svar på hur handel bedrevs under medeltiden.
– Analyserna som vi har utfört ger oss en väldigt detaljerad bild av fartygets sista resa och berättar också om de olika lasternas geografiska ursprung. Mycket av detta är helt ny kunskap för oss, säger Staffan von Arbin, marinarkeolog.
Det har till exempel inte varit känt tidigare att osläckt kalk exporterades redan på 1400-talet från Gotland.
Skaftövraket hittades redan 2003 på havets botten utanför Lysekil, norr om Göteborg. Men det är först nu som forskarna kunnat göra analyser av lasten med nya moderna analysmetoder. Ett internationellt forskarteam, lett av marinarkeologen Staffan von Arbin vid Göteborgs universitet, har lyckats kartlägga lastens ursprung och skeppets troliga rutt. Studien bidrar med nya kunskaper om medeltidens handelsvaror och handelsrutter.
I lasten fanns koppar, timmer, kalk, tjära och tegel. Prover på lasten har tagits upp vid tidigare marinarkeologiska undersökningar som genomförts av Bohusläns museum. Men det är först nu som man kunnat analysera dessa med moderna analysmetoder.
Troligen på väg till Brygge i Belgien
Genom analyserna har forskarna bland annat kunnat fastställa att kopparen brutits i två områden i nuvarande Slovakien. Analyserna visar också att teglet, timret och troligen även tjäran har sitt ursprung i Polen, medan kalken av allt att döma kommer från Gotland.
Enligt medeltida källor fraktades koppar från de slovakiska gruvdistrikten i Karpaterna på flodsystemen ned till kuststaden Gdansk (Danzig) i Polen. Gdansk var under medeltiden också den dominerande exporthamnen för polskt ektimmer.
– Det är därför mycket troligt att det var i Gdansk som fartyget tog ombord sin last innan det gav sig i väg på det som skulle bli dess sista resa.
Lastens sammansättning talar för att skeppet var på väg till någon västeuropeisk hamn när det av okänd anledning förliste i den bohuslänska skärgården. Även här drar forskarteamet slutsatser utifrån historiska källor.
– Vi tror att slutdestinationen var Brygge i Belgien. På 1400-talet var staden ett betydande handelscentrum. Vi vet också att koppar framställd i Centraleuropa skeppades vidare härifrån till olika hamnar runt Medelhavet, däribland Venedig.
I studien presenteras de undersökningar av lasten som nyligen utförts. Dessa resultat jämförs sedan med andra källor från samma tid, både arkeologiska och historiska.
Studien har publicerats i den vetenskapliga artikeln Tracing Trade Routes: Examining the Cargo of the 15th-Century Skaftö Wreck, i den internationella marinarkeologiska tidskriften International Journal of Nautical Archaeology. Artikeln finns att tillgå som Open Access på: https://doi.org/10.1080/10572414.2022.2076518
Kontakt:
Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, tel: 076–319 6663, e-post:staffan.arbin@gu.se
Fakta om Skaftövraket
Skaftövraket, som påträffades 2003, är daterat till senare delen av 1430-talet och tros ha förlist omkring år 1440. Vraket var föremål för arkeologiska undersökningar mellan åren 2005 och 2009 av Bohusläns museum under ledning av marinarkeologen Staffan von Arbin. Den nu publicerade studien är en del av Staffan von Arbins kommande doktorsavhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet som behandlar medeltidens maritima transportgeografi i Bohuslän.
Analysmetoder
Metaller: Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry (ICP-MS)
Timmer: Dendrokronologi
Tegel: Inductively Coupled Plasma Mass Atomic Emission Spectrometry (ICP-MA/ES)
Tjära: Gas Chromatography Mass Spectrometry (GCMS)
Kalk: Tunnslipsanalys
Deltagare i studien
Staffan von Arbin, Göteborgs universitet, Sverige (projektledare och ansvarig för studien)
Tobias Skowronek, German Mining Museum, Tyskland (metallurgiska analyser)
Aoife Daly, Köpenhamns universitet, Danmark (dendrokronologi)
Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier, Sverige (tegelanalys)
Sven Isaksson, Stockholms universitet, Sverige (tjäranalys)
Torben Seir, SEIR-Materialanalyse A/S, Danmark (kalkanalys)
BILDER
Bild 1. Koppartackor på Skaftövraket. Foto: Jens Lindström/Bohusläns museum.
Bild 2. Tobias Skowronek, German Mining Museum, i färd med att provta en koppartacka från Skaftövraket. Foto: Staffan von Arbin/Göteborgs universitet.
Bild 3. Utgrävningen av Skaftövraket 2009. Staffan von Arbin/Bohusläns museum.
Cecilia Sjöberg
Kommunikatör, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 63 51, 076–618 6351
E-post: cecilia.sjoberg@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
