Smaltången lätt byte för hungriga gråsuggor

Smaltången har ett sämre kemiskt försvar än blåstången och är känsligare för attacker av mindre organismer som till exempel tånggråsuggor. Det visar nya studier från Göteborgs universitet. Det här kan i framtiden påverka smaltångens utbredningsområde i Östersjön.

Smaltången finns idag i de områden i Östersjön som saknar tånggråsuggor.

- Det är viktigt att förstå hur nya arter bildas och vad som eventuellt begränsar arter och vilka faktorer som skulle kunna påverka dem i framtiden i kombination med ett förändrat klimat, säger Angelica Ardehed vid institutionen för biologi och miljöventenskap, Göteborgs universitet.

Smaltången en nyckelart

Angelica Ardehed deltar i en forskningsgrupp som jobbar med den evolution som nyligen ägt rum hos två arter av brunalg som finns i Östersjön, smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus). Smaltången betraktas som nyckelart för många andra arter i Östersjön.

Idag saknas i stor utsträckning kunskap om algernas eventuella ekologiska skillnader, men något som kan ha bidragit till deras olikheter är deras olika förmåga att tolerera attacker från mindre organismer som exempelvis tång-gråsuggor, vilka kan livnära sig genom att beta på algerna.

Har sämre kemiskt försvar

I tidigare födoexperiment har det visats att betare föredrar den nyutvecklade smaltången över blåstången om de får välja.

Studier visar att blåstången har förmågan att känna av en attack från betare och svarar genom att producera kemikalier som får algen att smaka sämre, eller till och med kan vara giftiga för tång-gråsuggorna.

- Vi har tittat närmare på dessa algers försvar genom experiment och genetiska studier. Vi har jämfört vid vilken tidpunkt algerna reagerar, samt studerat vilka gener som slås på och av hos smaltången respektive blåstången vid en attack och funnit att smaltången verkar ha ett sämre kemiskt försvar än blåstången mot attacker av mindre organismer, säger Angelica Ardehed.

Smaltångens utbredning i Östersjön hotad

Resultaten visade att blåstång producerar anti-betningskemikalier fortare än smaltång, och att det även fanns en skillnad i antal gener som slås på och av mellan arterna vid attacken, samt att dessa gener inte heller verkar vara gemensamma för de båda algerna.

Eftersom klimatförändringar hotar Östersjön kan eventuellt även utbredningsområdet för tånggråsuggorna förändras med tiden, vilket i sin tur kan leda till att smaltången begränsas ännu mer i sin utbredning.

- Eftersom smaltången är en viktig nyckelart i Östersjön är det viktigt att förstå vad som begränsar den, och förhållandet mellan blåstång och smaltång är ett viktigt exempel till ökad förståelse för hur nya arter uppkommer och hur de kan påverkas i framtiden av miljöförändringar.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/38319

Avhandlingens namn: Patterns of evolution in a young species, the Baltic seaweed Fucus radicans

Handledare: Ricardo Pereyra samt Kerstin Johannesson

Kontaktuppgifter:

Angelica Ardehed, institutionen för biologi och miljöventenskap, Göteborgs universitet

0737- 75 00 99, angelica.ardehed@bioenv.gu.se

Foto:

Bild 1: F. radicans – foto av Lena Kautsky Johansson

Bild 2: F. radicans – illustration av Daniel

Bild 3: F. radicans + F. vesiculosus – foto av Lena Kautsky

Bild 4: Porträtt av Angelica Ardehed

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: