Sociala relationer viktigare än god hälsa för äldres välbefinnande

– Många tror att om bara hälsan är god blir livet efter 80 bra. Men vår studie visar att goda sociala relationer och möjlighet att påverka sin livssituation kan vara viktigare än bibehållen hälsa, säger Anne Ingeborg Berg i en ny doktorsavhandling i psykologi vid Göteborgs universitet.

Resultat från den svenska OCTO-Twin-studien (en populationsbaserad longitudinell studie av hälsorelaterade, psykologiska och sociala faktorer hos tvillingar 80 år och äldre) som nu analyserats visar att för de allra flesta individer sjönk välbefinnandet på ett likartat sätt under en sexårsperiod. Däremot fanns variationer när det gällde hur tillfreds individerna var med livet.

– Framför allt var de med bra sociala relationer mer nöjda med livet. Hur många sociala kontakter man har var däremot av mindre vikt, sjuklighet och funktion likaså, säger Anne Ingeborg Berg.
Hennes resultat stödjer teorier om åldersförändringar när det gäller att välja umgänge. Medvetandet om tidens begränsning ökar med åldern och därför blir umgänget bland äldre mer inriktat på kvalitet än kvantitet. Äldre tenderar alltså att i högre utsträckning söka kontakter som ökar välbefinnande och positiva emotioner i stället för att investera i att bibehålla ett stort nätverk som kan ha framtida betydelse.

Avhandlingen visar också att individer som upplevde sig ha inflytande över sitt liv och en känsla av kontroll generellt var mer tillfreds med livet.

– Det borde vara relevant för alla som påverkar utformandet av boenden och hjälp- och vårdinsatser hos äldre. Att man är gammal och har drabbats av de hälsomässiga och sociala förändringar som ofta följer med hög ålder betyder inte att alla vill ha det på samma sätt. Behovet att kunna påverka är stort, kanske ännu större i hög ålder när beroendet av yttre stöd ökar, säger Anne Ingeborg Berg.

I avhandlingen finns även könsspecifika fynd. Män och kvinnor var lika nöjda med livet, men de faktorer som hade betydelse för livstillfredsställelsen skiljde sig mellan könen. Att förlora sin livspartner var relaterat till sänkt livstillfredsställelse över tid hos både män och kvinnor, men effekten var starkare hos män.
– Sannolikt är detta generationsspecifikt och speglar de olika funktioner äktenskapet verkar ha för män och kvinnor födda i början av 1900-talet. Tidigare forskning visar att för män är partnern kanske den enda nära relationen medan kvinnor också har andra kontakter som fyller den funktionen, säger Anne Ingeborg Berg.
Avhandlingen är en av få longitudinella undersökningar av livstillfredsställelse hos individer över 80 där betydelsen av psykologiska, sociala och hälsorelaterade faktorer har studerats.

Avhandlingens titel: Life Satisfaction in Late Life: Markers and Predictors of Level and Change Among 80+ Olds
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/17873
Avhandlingsförfattare: Anne Ingeborg Berg, tel 031 186496 (bost.), 031 786 5941(arb.)
e-post:anne.berg@psy.gu.se

Fakultetsopponentens namn: Professor Inger Hilde Nordhus, Universitetet i Bergen, Norge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 oktober 2008, kl. 10.00, Hörsal F1, Haraldsgatan 1, Göteborg