SOM-undersökningen 2018: Högt förtroende för nyhetsmedier – men under ytan råder stormvarning

Vårt förtroende för svenska medier är fortsatt högt. Det visar resultaten av den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet. Samtidigt, visar en analys, ser vi en ökad polarisering.

– Sett över tid har partipolariseringen i medieförtroendet ökat, och det är bland högersympatisörerna som vi hittar de personer som har lägst förtroende för våra nyhetsmedier, säger medieforskaren Ulrika Andersson.

De traditionella mediernas ställning i det svenska samhället har förändrats under 2000-talet. Mediemarknaden har genomgått en strukturomvandling och samtidigt blivit mer segmenterad, med många nya nyhetsmedier som konkurrerar med de gamla. Nyhetsmediernas dominans utmanas också av sociala medier. Det tycks dock som att dessa förändringar inte påverkat det allmänna förtroendet för svenska medieinstitutioner.

– Förtroendet för radio och tv som samhällsinstitutioner är fortsatt högt, och har så varit under hela 2000-talet, säger Ulrika Andersson, medieforskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Drygt hälften av svenskarna, 56 procent, uppger att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för radio och tv som samhällsinstitutioner. Motsvarande siffra för dagspressen är 33 procent. Sett över tid (och forskningen har följt den här frågan över relativt lång tid) är medieförtroendet stabilt.

Samtidigt visar SOM-undersökningen att skillnaderna i medieförtroende mellan olika samhällsgrupper nu ökar. Yngre personer har något lägre förtroende än äldre, lågutbildade lägre än högutbildade – och personer till höger på den politiska vänster-högerskalan lägre än personer till vänster. Till exempel har 44 procent av de som placerar sig till höger på skalan högt förtroende för radio och tv, jämfört med 67 procent av de som ser sig som vänster. Motsvarande siffror för dagspressen är 24 (höger) respektive 44 procent.

– Det är den partipolitiska kopplingen som har störst effekt här, och den tycks bli allt viktigare, säger Ulrika Andersson. Förtroendet för medier sjunker ju längre ut på högerkanten som man har sina partisympatier. Allra lägst förtroende hittar vi bland Sverigedemokraternas sympatisörer, där drygt 30 procent har förtroende för radio och tv och bara 15 procent för dagspressen.

Medieförtroendets växande partipolitisering sammanfaller i tid med Sverigedemokraternas inträde på den politiska arenan. Som grupp utmärks SD:s sympatisörer av en generell misstro mot såväl etablissemanget som en rad samhällsinstitutioner. Tidigare studier har också visat att SD-sympatisörerna har mycket lågt förtroende för de delar av nyhetsbevakningen som handlar om brottslighet och invandring. Detta återspeglas också i svenskarnas förtroende för nyhetsmedier. Svenskarna har generellt sett ett högre förtroende för nyhetsmedier än för medier generellt, 81 procent har mycket eller ganska stort förtroende för svenska nyhetsmedier. Motsvarande siffra för SD:s sympatisörer är 51 procent, och av dessa är det bara fyra procent som säger sig ha ett högt förtroende för nyhetsmedierna.

– En förklaring är att personer som upplever att nyhetsmedierna inte tar upp sådant som de själva tycker är viktigt också uppvisar ett lägre förtroende för nyhetsmedierna, säger Ulrika Andersson. Men även här finns det en partipolitisk koppling. Även om du upplever att nyhetsmedierna inte tar upp sådant som är viktigt är det så att ju längre till höger du står, desto lägre förtroende för nyhetsmedierna.

Fakta

• Högt förtroende för nyhetsmedier – men under ytan råder stormvarning av Ulrika Andersson är ett kapitel i SOM-institutets kommande antologi Storm och stiltje.

• Till kapitlet Högt förtroende för nyhetsmedier – men under ytan råder stormvarning (pdf).

• För mer information om kapitlet Högt förtroende för nyhetsmedier – men under ytan råder stormvarning, kontakta Ulrika Andersson, docent och forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031–786 4974, 070–839 1960, e-post: ulrika.andersson@som.gu.se

• Kapitlen i Storm och stiltje baseras på SOM-undersökningen 2018, som bygger på ett obundet slumpmässigt urval av boende i Sverige som är mellan 16 och 85 år gamla. 21 000 personer (bruttourval) fick ett av sex delvis olika formulär som de besvarade antingen postalt eller via webben. Svarsfrekvens (netto) är 53 procent. En fullständig metodredovisning finns på SOM-institutets hemsida (pdf).

• Hela antologin Storm och stiltje släpps digitalt 27 juni, och blir då fritt tillgängligt på SOM-institutets hemsida www.som.gu.se.

Ulrika Hedman
Adminstratör SOM-institutet
Telefon: 031–786 6134
E-post: ulrika.hedman@som.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: