Spanska tidningar beskrev Lagerlöf som moderlig och traditionell
Hon kallades för ”mormor” och sågs som en person som förmedlade ”den skandinaviska rasens” särdrag. Forskning från Göteborgs universitet visar hur spanska tidskrifter beskrev Selma Lagerlöf efter att hon mottagit Nobelpriset 1909.
Det var i samband med att Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset som hon blev känd för allmänheten i Spanien och började recenseras i tidningar där. Litteraturvetaren Jenny Bergenmar har studerat hur spansk press, främst kulturtidskrifter, skrev om Lagerlöf vid den här tiden.
Det handlar mycket om bilden av det nordiska: om nordiska landskap, klimat och människor.
– Rent kulturellt uppfattades skandinaver som härdade av klimatet, inte lika förfinade, men väldigt naturliga och ursprungliga, säger Jenny Bergenmar.
Bilden av det traditionellt svenska och nordiska går igen i de spanska tidningarna, men det handlar också om Lagerlöf som person.
– Det framkommer att hon är ödmjuk, lever ett tillbakadraget liv och inte aspirerar på kändisskap. Hon bor i sin hembygd och har en kärlek till den. I något sammanhang kallar man henne ”abuela”, ”mormor”.
Selma Lagerlöf blir en representant för något autentiskt och traditionellt, hennes författarskap ses som tillbakablickande snarare än något förnyande.
– På ett Nobelporträtt från 1910, bland alla målningar på män i kostym, presenteras Lagerlöf med ett fotografi där hon och hennes mamma sitter utanför hemmet i Falun. Hon framställs inte som en farlig, ny, intellektuell kvinna utan snarare som ödmjuk och moderlig.
Samtidigt kopplas hon samman med andra framgångsrika kvinnor, till exempel när hon 1914 blir invald i Svenska Akademien. Då blir hon ett argument för att spanska kvinnor också ska kunna ta sig fram.
– Som just kvinnlig författare ses hon som progressiv, även om man menade att hennes litteratur inspirerades av gamla sägner och muntliga traditioner.
En sak i materialet förvånar Jenny Bergenmar, och det är att de spanska tidningarna så ofta tar upp rasfrågan.
– Man pratar väldigt mycket om ras, ”la rasa escandinava” och ser Lagerlöf som en person som förmedlar den rasens särdrag och kopplar så starkt till hembygden och landsbygden. I Sverige kopplar man henne till nation och inte till ras.
Något enormt genomslag fick Selma Lagerlöf aldrig i Spanien. Det troliga är att hon främst lästes av författare och andra särskilt litteraturintresserade.
– Däremot vet vi att Nils Holgerssons underbara resa har använts som litteratur i spanska skolor. Men det kan inte jämföras med Tyskland, där hon var en väldigt populär författare. Tyskland ligger närmare Sverige, och på flera sätt är avståndet längre till de sydeuropeiska länderna med romanska språk.
Kontakt:
Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, tel: 031-786 5223, 0702-83 4458, e-post: jenny.bergenmar@lir.gu.se
Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet
Tel: 031–786 53 17, 076–618 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
