Splittrad nyhetskonsumtion ökar klyftorna

Report this content

Människors konsumtion av nyheter blir allt mer splittrad. En ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet visar att växande klassklyftor och ett ökat informationsutbud har lett till att befolkningens nyhetsvärldar ser väsentligt olika ut, något som riskerar att öka samhällsklyftorna ytterligare.

Under de senaste trettio åren har den sociala ojämlikheten i Sverige ökat i internationell rekordfart. Samtidigt har medielandskapet förändrats och ett allt större kanalutbud har lett till ett överflöd av nyheter och information.

Boken Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitala medielandskapet utforskar relationen mellan klass och människors val och värderingar i det samtida medielandskapet. Boken bygger på intervjuer med över femtio ungdomar från olika samhällsklasser och en nationell enkätundersökning med 3 850 svenskar.

Klass spelar roll
Svaret på varför människors orientering i medielandskapet skiljer sig åt finns inte enbart att hämta i algoritmer. Splittringen är också ett resultat av att människor i dagens klassamhälle har olika förväntningar och attityder gentemot nyheter och journalistik.

− Studien visar att klass spelar en stor roll för hur människor orienterar sig i nyhetslandskapet. Det kan handla om hur ofta de tar del av nyheter, vilka typer av nyheter de vänder sig till och om de tycker att nyheter är viktiga, säger medieforskaren Johan Lindell som skrivit boken. 

Skola och hem viktiga platser
Skolan och hemmet är de platser där ungdomar blir mer eller mindre rustade att manövrera i medielandskapet. Studien visar att barn ur arbetarklassfamiljer är överrepresenterade i skolmiljöer med lågt engagemang i nyheter, samhället och politiken. Medelklassen, å sin sida, är istället överrepresenterade i miljöer med ett stort engagemang för nyheter.

− Skolan bör vara en miljö som ger alla medborgare de verktyg som krävs för att kunna delta i samhället. Därför bör medie- och informationskunnighet utgöra en central del i den samhällsvetenskapliga undervisningen, säger Lindell.

Ett demokratiskt problem
Att människors levnadsförhållanden spelar roll för deras inställning till nyheter och journalistik identifieras i boken som ett problem för demokratin. När människor som delar samma klassposition och nyhetsdiet inte kan relatera till andra grupper riskerar nämligen samhällsklyftorna att fortsätta växa.

Boken finns att ladda ner digitalt eller förhandsbeställa som tryckt exemplar på Nordicoms webbplats.

För mer information, kontakta:
Johan Lindell, författare, telefon: 054–700 24 26, e-post: johan.lindell@kau.se  

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post:
mia.jonsson.lindell@gu.se
 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Studien visar att klass spelar en stor roll för hur människor orienterar sig i nyhetslandskapet. Det kan handla om hur ofta de tar del av nyheter, vilka typer av nyheter de vänder sig till och om de tycker att nyheter är viktiga.
Johan Lindell, medieforskare