Språkliga utmaningar när förvaltning möter internationalisering

Det finns en spänning mellan den högre utbildningens internationaliseringsuppdrag och den svenska förvaltningstraditionen. Det visar en ny studie där universitetens språkpolicyer jämförts.
– Universiteten förväntas locka till sig internationella studenter och medarbetare, men samtidigt krävs goda kunskaper i svenska för att kunna delta på alla nivåer i verksamheten, säger Susanna Karlsson vid Göteborgs universitet.

Syftet med studien var att undersöka hur språkpolitiska dokument är formulerade inom högre utbildning i Sverige. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, har tillsammans med Tom S. Karlsson, lektor vid Förvaltningshögskolan, undersökt 21 språkpolitiska dokument. De fann att formaliseringen av vilka språk som ska talas vid beslutsfattande möten skiljer sig åt mellan lärosätena.

– Vi kunde identifiera att språkpolicydokumenten var överensstämmande gällande texter som har med beslutsfattande möten att göra, som protokoll och underlag; de ska vara på svenska. Så fungerar det allmänt i den svenska förvaltningstraditionen, och det är i linje med språklagen. Men vad gäller det talade mötesspråket var dokumenten inte lika överensstämmande. Vissa lärosäten menar att beslutsfattande möten får hållas på engelska, andra att svenska är det enda tänkbara språket. Det sätter gränser för vem som kan delta och vem som utesluts, säger Susanna Karlsson.

All myndighetsutövning ska ske på svenska
I Sverige ska all myndighetsutövning, även den som äger rum inom högre utbildning, ske på svenska. Samtidigt har universitet och högskolor ett internationaliseringsuppdrag och förväntas locka till sig forskare och medarbetare utanför Sverige.

– Här blir det en krock mellan två styrprinciper eller logiker. Å ena sidan ska verksamhetens språk vara svenska, å andra sidan ska vi rekrytera personal internationellt. Inom forskning och utbildning har man på nationell nivå löst svårigheten genom att besluta att undervisning och forskning får bedrivas på andra språk än svenska, till exempel engelska men även andra språk, trots att de flesta högskolorna är myndigheter. Och information måste självklart nå alla medarbetare på ett språk de förstår. Men när det kommer till den administrativa delen, där de beslutande organen finns, är situationen en annan: där ska språket vara svenska.

Det är i mötet mellan den svenska enspråkiga förvaltningstraditionen och den flerspråkiga internationaliserade kontexten som möjliga slitningar kan uppstå på lärosätena. Internationellt rekryterade lärare, forskare och doktorander kan få svårare i sin karriärsutveckling om de inte kan delta fullt ut i alla delar av verksamheten.

– En möjlig följd eller konsekvens av det vi kan se är att det skulle kunna finnas personer som kunde vara utmärkta prefekter, dekaner eller nämndledamöter och därigenom bidra till förvaltnings- och verksamhetsutvecklingen men som möjligen hindras på grund av skrivningarna i språkpolicyerna. Om man rekryterar internationellt men inte kan erbjuda samma meriteringsmöjligheter som för nationellt rekryterade riskerar svenska lärosäten att bli mindre attraktiva eftersom karriärmöjligheterna blir begränsade, säger Karlsson.

En lösning på problemet är språkutbildning för internationellt rekryterade. Även om det finns språkutbildning behöver universiteten och högskolorna göra dessa studier tillgängliga och mer attraktiva för personalen, menar Karlsson. En annan möjlighet, som det öppnades för i delbetänkandet till Internationaliseringsutredningen, vore att låta universiteten vara undantagna från språklagens och förvaltningstraditionens krav på svenska i myndighetsutövning. Till slutbetänkandet var den möjligheten emellertid nästan helt borta. 

Länk till delbetänkandet: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/03/SOU-2018_3_till-webb1.pdf

Länk till slutbetänkandet: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2018/10/SOU-2018_78_till-webben.pdf

Studien Language policy as ‘frozen’ ideology: exploring the administrative function in Swedish higher education  har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Issues in Language Planning.

Länk till studien: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14664208.2019.1593723

Kontakt:
Susanna Karlsson, tel: 031-786 3051, e-post: susanna.karlsson@svenska.gu.se
Tom S. Karlsson, tel: 031-786 5635, e-post: tom.karlsson@spa.gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.