Stenålderssläkt på Falbygden drabbades hårt av pesten under flera generationer
Genom att kartlägga DNA från människor som begravts i megalitgravarna på Falbygden har arkeologer från Göteborgs universitet i samarbete med genetiker från Köpenhamns universitet kunnat lägga ett pussel – både om hur pesten spred sig på Falbygden och hur individerna i gravarna är släkt med varandra. Studien är publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature.
Arkeologer vid Göteborgs universitet kan nu ha svaret på varför Skandinaviens befolkning krympte för cirka 5 000 år sedan. Återkommande utbrott av pest tros vara orsaken. Forskarna har analyserat DNA från fler än 100 individer från olika gravar, de flesta från megalitgravar på Falbygden i Sverige. Studien har gjorts i samarbete med genetiker vid Köpenhamns universitet.
− Vi kan följa pestens utveckling i detalj. Det är inte samma pest, utan pesten utvecklas för varje generation. Vi har hittat tre olika varianter av pesten, säger Karl-Göran Sjögren, docent i arkeologi och en av forskarna bakom studien.
För mellan 5 300 år och 4 900 år sedan krympte befolkningen i Skandinavien. Inom forskningen är detta känt som den neolitiska nedgången. Under åren har olika teorier presenterats, där pest är en av dem. Men det är inte känt om tidiga utbrott kunnat orsaka vitt spridda epidemier eller bara mindre isolerade sjukdomsutbrott.
För att undersöka förekomsten av pest i Skandinavien före och under den neolitiska nedgången sekvenserades DNA från 108 individer som begravts i gånggrifter på Falbygden med omnejd.
− Vi fann spår av den pestbärande bakterien Yersinia pestis. Det visade sig att 18 av 108 individer, det vill säga 17 procent, hade smittats av pest när de dog, säger Frederik Seersholm, genetiker vid Köpenhamns universitet.
Detta visar att pesten spreds i samhället under åtminstone tre omgångar under ungefär 120 år. De två första vågorna var små och begränsade, men den tredje var mer utbredd inom befolkningen.
Studien ger även en inblick i hur stenålderssamhället på Falbygden var organiserat. Forskarna har med hjälp av DNA-analyserna visat att fyra män fått flera barn med olika kvinnor, men inte sett några tecken på att kvinnor fått barn med fler än en man. Släktskap inom gravarna följer manslinjen, medan kvinnor kommer in från andra grupper. Detta exemplifieras av en kvinna som är begravd i en annan grav än sina två bröder.
− Vi kan också visa att släktgruppen i gånggriften vid Frälsegården var uppdelad i två grupper, som begravdes i var sin del av gravkammaren, säger Karl-Göran Sjögren.
Studien: Repeated Plague Infections Across Six Generations of Neolithic Farmers har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature: https://www.nature.com/articles//s41586-024-07651-2
Fakta:
Studien är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Köpenhamns universitet. Frederik Seersholm, genetiker vid Globe Institute, har gjort genetiska analyser. Karl-Göran Sjögren, docent i arkeologi vid Göteborgs universitet har undersökt gånggriften vid Frälsegården på Falbygden och är andre författare av studien. Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet, har gjort benbestämningar. Övriga forskare från Göteborgs universitet som bidragit till studien är arkeologerna Malou Blank, Tony Axelsson och Kristian Kristiansen.
Kontakt:
- Karl-Göran Sjögren, docent i arkeologi vid Göteborgs universitet, telefon: +46 (0)70−499 1594, e-post: karl-goran.sjogren@archaeology.gu.se
- Fredrik Seersholm, genetiker och postdok vid Köpenhamns universitet, telefon: +45 2843 0764, e-post: frederik.seersholm@sund.ku.dk
Allan Eriksson
Presskontakt
Göteborgs universitet
telefon: 070–872 9142
e-post: allan.eriksson@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
