Stillahavsostron har tagit över i Bohuslän
Stillahavsostronet har tagit över i Bohuslän. Forskare vid Göteborgs universitet finner att den invasiva arten utgör två tredjedelar av alla mussel- och ostronarters biomassa. Det behöver inte vara negativt, bortsett för badgäster som lätt skär sig på de sylvassa skalen.
Sommaren 2007 observerades en ny art i stora mängder i grunda områden i Bohuslän. Denna nya art var det invasiva stillahavsostronet, även kallat japanskt ostron (Magallana gigas). Forskare vid Göteborgs universitet har nu för första gången gjort en uppskattning på hur omfattande denna invasion av stillahavsostron är.
I biomassa räknat är stillahavsostronet den vanligaste arten som lever ovanpå bottnarna och utgör ungefär två tredjedelar av den totala biomassan, inklusive blåmusslor och europeiskt ostron.
– Även om vår undersökning gjordes i norra Bohuslän är det troligt att det ser likadant ut längs hela Bohuskusten, säger Youk Greeve, doktorand i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
Kan konkurrera med blåmusslor
Eftersom det europeiska ostronen vanligen lever på större djup, mellan 1 och 30 meter, är det inte säkert att stillahavsostronet konkurrerar ut den inhemska släktingen. I dagarna blev vildfångade platta ostron från Grebbestad klassade med skyddad ursprungsbeteckning inom EU, motsvarande Kalixlöjrom och champagne.
Det kan vara värre för blåmusslan som också växer vilt i grunda vikar.
– Men vi behöver mer forskning för att kunna uttala oss hur stillahavsostronet påverkar förekomsten av blåmusslor, säger Youk Greeve.
Etableringen av ostronet har sannolikt haft, och kommer att ha, djupgående konsekvenser för ekologin i grunda kusthabitat i Sverige. Stillahavsostronet växer på varandra och skapar rev som ger nya livsmiljöer för andra arter att leva och trivas i. De påverkar också planktonsamhällena genom att filtrera stora mängder vatten. De långtgående effekterna av ostronets utbredning återstår att undersöka.
Amerikansk knivmussla gräver ner sig i botten
Undersökningen som redovisats i den vetenskapliga tidskriften Frontier in Marine Science gjordes 2021. Forskare inventerade förekomsten av olika mussel- och ostronarter på en rad strandnära havsbottnar i norra Bohuslän genom att helt enkelt plocka upp alla musslor och ostron inom utlagda kvadrater på havsbottnen. Resultaten visade att två invasiva arter nu är de vanligaste i Bohuslän. Förutom stillahavsostronet var det också så att den amerikanska knivmusslan, Ensis leei, var den mest betydelsefulla vad gäller biomassa av de arter som lever nere i sedimenten.
– Knivmusslan är bra på att gräva ner sig och klarar sig bra även i områden där sanden blåser bort vid olika stormar, säger Youk Greeve.
Bara markägare får plocka ostron
Spridningen av stillahavsostronet har människan skuld till. När de europeiska ostronen nere på kontinenten slogs ut av parasiter på 1960-talet valde ostronodlare att plantera in stillahavsostron som är mer resistenta mot parasiter. Mycket talar för att de första exemplaren av den invasiva arten blåste över Kattegatt/Skagerak från danska odlingar som larver under hösten 2006.
I svenska vatten har det europeiska ostronen klarat sig från parasitsjukdomar, många menar att smaken skiljer sig åt och att det europeiska ostronet är godare.
– Självklart vill vi skydda det inhemska ostronet vid Västkusten, men det går inte att utrota stillahavsostronet, det är livskraftigt och här för att stanna, säger Youk Greeve.
Här sätter dagens lagstiftning käppar i hjulet. I dag är det bara markägaren som får plocka ostron längs Västkusten. En idé är att tillåta plockning av stillahavsostron i badvikar och andra områden där man vill skydda det inhemska ostronet från konkurrenten. I gengäld skulle stillahavsostron få odlas på andra ställen eftersom det finns ett kommersiellt intresse för detta.
– Det skulle vara en win-win-lösning för både ostronodlare, förvaltare och badgäster, säger Youk Greeve.
Vetenskaplig artikel i Frontier in Marine Science: Estimating and scaling-up biomass and abundance of epi- and infaunal bivalves in a Swedish archipelago region: Implications for ecological functions and ecosystem services
Kontakt: Youk Greeve, doktorand i marinbiologi vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0766-18 40 99, e-post: youk.greeve@gu.se
Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031–786 3404, 073–404 2021
e-post: thomas.melin@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
