Stöd till barn som upplevt våld mot sin mamma behöver förbättras

De stödinsatser samhället erbjuder barn som upplevt våld mot sin mamma behöver utvecklas. Kvalitén skulle höjas om insatserna utvärderades kontinuerligt, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Våld i nära relationer förekommer i alla samhällen. Mammor med yngre barn är en speciellt utsatt grupp. Konsekvenserna av att utsättas för våld av sin kärlekspartner har ofta både långvariga och ibland bestående effekter på psykisk och fysisk hälsa. En stor andel barn, uppskattningsvis minst 6 -11% av alla barn, tvingas växa upp i en familj där våld från den ena föräldern mot den andra förekommer.

Sedan 2007 är kommunernas socialtjänster ansvariga för att ge stöd till den här gruppen barn. De stöd- och behandlingsinsatser som erbjuds i Sverige är dock i allmänhet inte utvärderade. Så är det också internationellt och därför vet man ganska lite om effekterna av insatserna.

Karin Grip har i sin avhandling framförallt arbetat med data från ett nationellt utvärderingsprojekt av stöd- och behandlingsinsatser riktade till barn där deras mamma utsatts för våld av sin partner. Barnen som deltog i utvärderingen var mellan 9 till 13 år. Sett till gruppen som helhet hade insatserna haft effekt: när bedömningar från såväl barnen själva som från deras mammor summerades blev resultatet att barnens symtom på psykiska problem hade minskat efter behandlingen.

– Men när resultaten analyserades på individnivå visade det sig att en majoritet av barnen hade oförändrade symtom efter behandlingen, säger Karin Grip.

Skillnaden förklaras av att de positiva resultat som kunnat ses på gruppnivå kan bero på att ett fåtal individer har avsevärt minskade problem, värden som får genomslag för hela gruppen trots att majoriteten inte förbättrats.

– De olika resultaten av effekterna beror på hur man mäter. Statistiska mätningar på gruppnivå behöver kompletteras med analyser som kan visa på om de individuella förändringarna från före till efter stöd och behandling är statistiskt säkerställda, och inte bara beror på mätfel och slump. Sådana beräkningar gör det möjligt att ange andelen förbättrade, oförändrade och eventuellt försämrade klienter. Att en del klienter faktiskt blir sämre efter behandling, är något som har uppmärksammats alltmer, menar Karin Grip.

Också i jämförelse med barn i allmänhet var det stora olikheter bland de barn som deltog i den nationella utvärderingen. Som grupp rapporterade barnen som upplevt våld mot sin mamma sämre livskvalité och fler återkommande psykiska och fysiska symtom på ohälsa, jämfört med jämnåriga i allmänhet. Samtidigt tyckte många av dem att deras livskvalité var lika god som andra barn och besvärades inte av exempelvis återkommande huvudvärk, magont eller svårigheter att sova. De barn som hade återkommande psykiska och fysiska symtom på ohälsa hade i högre grad upplevt mer våld mot sin mamma och hade en högre ”negativ emotionalitet” det vill säga en tendens att reagera starkt och intensivt.

– Högre upplevd livskvalité var kopplat till att barnen upplevde en större trygghet i relationen till båda föräldrarna, att de hade en bättre förmåga att reglera sina känslor och en lägre grad av ”negativ emotionalitet”, säger Karin Grip.

Avhandlingens titel: The Damage Done, Children Exposed to Intimate Partner Violence and their Mothers – Towards empirically based interventions in order to reduce negative health effects in children
Avhandlingsförfattare: Karin Grip Tel: 070-699 07 17 mejl: karin.grip@psy.gu.se
Opponent: Professor Sandra Graham-Bermann från USA, University of Michigan, Ann Arbor.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12:e oktober kl 10.00, sal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsvägen 1, Göteborg.
Ladda ner avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/30153

Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 5 900 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.