Stödprogram för tonårsföräldrar fungerar och satsningen bör fortsätta

Universella stödprogram, öppna för alla tonårsföräldrar, fungerar bra och når fram till rätt målgrupper. Men för att effekterna av programmen ska få betydelse ur ett folkhälsoperspektiv behöver de nå ut än bredare och till fler. Det är några slutsatser från en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Tvärtemot myten om tonårstiden upplever de flesta föräldrar att perioden när barnen blir vuxna flyter relativt problemfritt. Men detta är en period med stora och snabba utvecklingsmässiga förändringar. Och föräldrar kan behöva stöd i sitt föräldraskap. För att utveckla det universella föräldrastödet finansierade därför Folkhälsomyndigheten mellan åren 2011 och 2014 ett antal stödprogram.

Elin Alfredsson har i sin avhandling följt upp dessa för att se vilka som deltagit och hur programmen har fungerat.

– Generellt är föräldrarna positiva och resultaten pekar på att familjerna haft nytta av den förmedlade kunskapen, säger Elin Alfredsson.

Till skillnad från riktade program som erbjuds föräldrar i riskgrupper eller med en redan identifierad problematik är syftet med de här programmen att stödet ska nå ut till alla som upplever någon slags behov av stöd i föräldraskapet, stort eller litet. En farhåga var att programmen skulle nyttjas främst av föräldrar som i grunden fungerar bra. Någon sådan effekt har dock Elin Alfredsson inte sett.

– De som sökt sig till de universella programmen har en mer problematisk psykosocial situation än familjer i allmänhet. Och behoven varierar. På så sätt har den universella ansatsen lyckats, säger hon.

I sin studie har Elin Alfredsson följt 315 tonårsfamiljer vars föräldrar valt att delta i ett föräldrastödsprogram. Utöver tre universella program har även två riktade program ingått i studien. Gemensamt för programmen är att de syftar till att stärka föräldra-barnrelationen för att förebygga psykisk ohälsa i tonåren.

– Den positiva utvecklingen i familjerna är större i de riktade programmen än i de universella, men det var också väntat, säger Elin Alfredsson, som menar att forskarna inte förväntat sig annat än små effekter i universella satsningar eftersom de initiala problemen på gruppnivå är relativt små.

– Även om förändringen inte blir stor för enskilda deltagare så är små effekter för många bra ur ett folkhälsoperspektiv, säger hon.

Unikt för studien är att också tonåringarna själva fått berätta om hur de ser på sina föräldrars deltagande i programmen. Här syntes den enda negativa utvecklingen.

– En grupp tonåringar upplevde sig må psykiskt sämre i slutet av studien jämfört med i början. Det är de tonåringar som uppger att de under projektettidens gång blivit utsatta för ökande grad av mobbing i skolan, där föräldrarnas relation krisar, eller där det skett andra avgörande förändringar i familjen, säger Elin Alfredsson.

– Detta tyder på att föräldrastödsprogram inte nödvändigtvis kommer till nytta för tonåringar som samtidigt utsätts för betydande stressfaktorer utanför den direkta föräldra-barnrelationen. Istället kan mer specifika former av stöd behövas för dessa familjer, exempelvis insatser mot mobbing eller familjeterapi. Det gäller därför att veta vilka familjer man möter för att kunna erbjuda det bästa stödet, säger hon.

Nu när Folkhälsomyndighetens satsning är slut ser Elin Alfredsson en oroande tendens att kommunerna drar ned på de universella stöden till tonårsföräldrar.

– Rapporterna om den ökande psykiska ohälsan bland ungdomar kan ha flera orsaker. Men vi vet att relationen till föräldrarna är fortsatt mycket viktig under tonårstiden och jämfört med andra faktorer relativt lätt att omsätta i förebyggande insatser. Dessutom är tonårsföräldrar minst lika intresserade av stöd som föräldrar till yngre barn. Därför skulle istället satsningarna på universellt föräldrastöd under tonårstiden både behöva fortsätta och informeras om än bredare så att fler kan ta del av det, säger Elin Alfredsson.

För mer information kontakta:

Elin Alfredsson, telefon: 070–744 4143, e-post: elin.alfredsson@psy.gu.se

Avhandlingens titel: Growing together: Participation in and outcomes of programs for parents of adolescents

Mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/56261

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.