Stora kunskapsluckor i forskning om sexuella trakasserier i akademin

Idag, på årsdagen av #metoo, släpper Vetenskapsrådet en rapport om sexuella trakasserier i akademin. Rapporten är den första heltäckande översikten av det internationella kunskapsläget på området. Den visar att förekomsten är utbredd, och att det bland annat saknas forskning om förövare och om konsekvenserna för arbetsmiljö och organisation.

– Det är bra att det nu finns ett ordentligt faktaunderlag i frågan om vilken forskning som finns och vad den säger. Jag hoppas att forskningsöversikten ska bidra till diskussion och kunna användas som ett underlag av alla aktörer i forskningssystemet, säger Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet, VR.

För ett år sedan, den 15 oktober 2017, startade i USA det så kallade #MeToo-uppropet mot sexuella trakasserier. I Sverige ledde det till ett stort antal upprop inom olika branscher. #Akademiuppropet samlade cirka 2 500 underskrifter i högskolan. Svenska lärosäten har därför stärkt sitt arbete för att motverka sexuella trakasserier och regeringen har också uppmanat lärosätena att synliggöra sitt arbete med detta.

Forskningen brottas med flera utmaningar
Rapporten Sexuella trakasserier i akademin – en internationell forskningsöversikt har tagits fram av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, på uppdrag av VR. Materialet är unikt, som den första heltäckande forskningsöversikten om sexuella trakasserier i akademin internationellt.
– Kunskapen på området är bristfällig, men det vi vet idag, utifrån de undersökningar som finns, är att antalet utsatta kvinnor är mellan 4 och 26 procent, och utsatta män mellan 2 och 6 procent i Sverige, säger Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, som tillsammans med Maja Lundqvist, projektsamordnare, har författat rapporten.

Antalet utsatta varierar kraftigt mellan olika undersökningar och det har att göra med vilka frågor som ställs, urval, definitioner och vilken mätmetod som används. I välgjorda internationella studier är förekomsten av sexuella trakasserier väsentligt högre, vilket till viss del beror på bättre mätmetoder än i de svenska, menar Fredrik Bondestam.
– Kartläggningarna antyder att problemet är stort, men vi vet att underrapportering utgör en av svårigheterna för forskningen och för arbetsgivare. De som utsätts anmäler inte och berättar inte vad de utsatts för. Det kommer att krävas ett sektorsövergripande ansvar för att säkerställa en inkluderande studie- och arbetsmiljö, säger Fredrik Bondestam.

I rapporten analyseras befintliga forskningsöversikter om sexuella trakasserier i akademin och arbetslivet i stort, ett urval topprankade forskningsartiklar, samtlig svensk och övrig nordisk forskning på området, samt kunskapsläget och metodologiska utmaningar när det gäller att kartlägga förekomsten av utsatthet för sexuella trakasserier i akademin.

Organisations- och förövarperspektiv saknas
Det internationella forskningsfältet klarlägger att studerande, yngre kvinnor, kvinnor med osäkra anställningsvillkor och särskilda minoriteter är mer utsatta för sexuella trakasserier än andra grupper. Forskningen är främst fokuserad på individen och det saknas i princip forskning om konsekvenserna för arbetsgrupper, arbetsmiljö och organisationskultur i akademin, berättar Maja Lundqvist.
– Förutom konsekvenser i form av ohälsa, uppger personer som är utsatta för sexuella trakasserier även arbetsrelaterade konsekvenser. De undviker att vistas i vissa lokaler, avböjer medverkan i vissa sammanhang, skjuter upp sina studier, begär förflyttning till andra universitet eller avslutar sin akademiska karriär helt och hållet. Men vad detta innebär för akademin som forsknings- och utbildningsinstitution vet vi idag väldigt lite om, säger hon.

Genomgående saknas även ett förövarperspektiv i den samlade internationella forskningen.
– Om personer vid alla lärosäten i Sverige, under decennier, vittnar om utsatthet för sexuella trakasserier, måste det vid varje tillfälle också finnas en förövare. Vilka är de? Hur många är de? Varför gör de så här och i vilka situationer? säger Maja Lundqvist.

Rapporten ger kunskap om vilken forskning som finns i Sverige och i andra länder, men hur arbetet mot sexuella trakasserier i akademin ska tas vidare är främst arbetsgivarnas fråga, menar Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

– Min förhoppning är att rapporten kan leda till diskussioner om hur trakasserier kan förhindras men även stimulera till mer forskning inom området, säger han.

Ny översikt på gång om förebyggande arbete
Just nu arbetar Nationella sekretariatet för genusforskning med ytterligare en forskningsöversikt om sexuella trakasserier, på uppdrag av Universitets- och högskolerådet, UHR, som handlar om förebyggande arbete och metoder. Forskningsöversikten och rapporten med resultaten av regeringsuppdraget kommer UHR att publicera i mars 2019.

Sexuella trakasserier i akademin – en internationell forskningsöversikt, Vetenskapsrådet 2018

Kontaktuppgifter:
Fredrik Bondestam, forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning
Tel: 076-622 92 38, e-post: fredrik.bondestam@genus.gu.se

Maja Lundqvist, progjektsamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning
Tel: 031-786 92 11, e-post: maja.lundqvist@genus.gu.se

För pressbilder, kontakta Inga-Bodil Ekselius, kommunikatör
Tel: 076-622 92 30, e-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

Inga-Bodil Ekselius
Kommunikatör
Tel: 076–622 92 30
E-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

Taggar: