Stora skillnader bland deltagarna i 1 maj-tågen

I år är det 125 år sedan 1 maj-demonstrationer arrangerades för första gången, i en rad länder över hela världen. Dagens typiske 1 maj-demonstrant i Sverige skiljer sig åt både när det gäller ålder och utbildning beroende på om demonstrationståget arrangeras av Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna/LO. Men oavsett partitillhörighet betraktas 1 maj av demonstranten som en protest och en möjlighet att påverka politiskt.

– Vänsterpartiets 1 maj-tåg har en social sammansättning som är väldigt lik till exempel miljö- och fredsdemonstrationer, medan Socialdemokraterna och LO attraherar en relativt större andel av de grupper som ofta brukar ses som mindre benägna att demonstrera, till exempel arbetare och äldre, säger Magnus Wennerhag, sociolog vid Göteborgs universitet.

Han har tillsammans med forskarkollegorna Abby Peterson och Mattias Wahlström undersökt vem den typiske 1 maj-demonstranten är och varför folk väljer att demonstrera på 1 maj. Genom att delta i ett större internationellt forskningsprojekt, där forskare genomfört enkätundersökningar vid ett 100-tal demonstrationer, har de kunnat jämföra hur 1 maj firas i sju olika länder. I Sverige genomfördes enkätundersökningar vid sex 1 maj-demonstrationer, i Stockholm, Göteborg och Malmö mellan 2009 och 2012. Både Socialdemokraternas (SAP) och LO:s samt Vänsterpartiets (V) 1 maj-tåg undersöktes.

Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan de demonstrationer som arrangeras av V respektive SAP/LO. V:s demonstrationståg attraherar en större andel yngre, studenter och kvinnor, medan SAP/LO i stället lockar en större andel medelålders och äldre, samt en större andel män.

V-demonstranterna är dessutom mer välutbildade, fler än fyra av fem har högskoleutbildning. Här återfinns även störst andel demonstranter med medelklassyrken (47–59 procent). I SAP/LO:s demonstrationer har runt hälften av demonstranterna högskoleutbildning. Här finns i stället störst andel demonstranter med arbetaryrken (27–38 procent).
− Sedan 1970-talet har den internationella forskningen sett unga och välutbildade från medelklassen som de typiska demonstranterna, men åtminstone i Socialdemokraternas och LO:s 1 maj-tåg ser vi att just arbetare mobiliseras, säger Mattias Wahlström.

Forskarna har även kunnat undersöka vilka sociala och politiska faktorer som i allmänhet gör folk mer benägna att demonstrera 1 maj. Det visar sig då att de som identifierar sig som arbetare är mer villiga att demonstrera. Men samma sak gäller för de som har välutbildade medelklassyrken inom utbildning, vård och omsorg, som är något mer benägna att demonstrera än till exempel produktionsarbetare. Utlandsfödda är också något mer villiga att demonstrera 1 maj.
− Men viktigast är ändå politisk övertygelse och organisationsmedlemskap. Störst roll spelar allmän vänsterorientering och partisympatier med SAP eller V, eller att man är medlem i något av dessa partier, säger Magnus Wennerhag.

Ses som en möjlighet att påverka politiskt
Studien belyser också skälen till att demonstrera som deltagarna själva anger. Dessa varierar stort, men det dominerande synsättet är att 1 maj betraktas som en protest och en möjlighet att påverka politiskt. Jämförelsen mellan olika europeiska länder gör det tydliga att 1 maj blir en plattform att uttrycka sin ståndpunkt i frågor som lokalt är aktuella. Det kan röra sig om allt från kärnkraftsmotstånd till kritik mot nedskärningar i offentlig sektor, eller försvar av rätten att vara ledig på 1 maj.
– En intressant paradox är att på platser där 1 maj-traditionen är jämförelsevis svag, exempelvis i London, så betonar deltagarna i högre grad marschens betydelse som tradition och firande, säger Mattias Wahlström. I Sverige där traditionen är väl etablerad är det däremot vanligare att deltagarna i första hand ser marscherna som protestdemonstrationer.

För mer information, kontakta:
Magnus Wennerhag, fil. dr och forskare i sociologi, telefon: 0706−24 68 73 e-post: magnus.wennerhag@gu.se
Mattias Wahlström, fil. dr och forskare i sociologi, telefon: 0704−38 02 59, e-post: mattias.wahlstrom@gu.se

Expertlista
Inför årets demonstrationståg och 1 maj-möten har Göteborgs universitet också sammanställt en expertlista med forskning som anknyter till evenemang som hålls på arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Tanken är att expertlistan kan ge uppslag till reportage och nyhetsartiklar som kan passa just denna dag.

Listan hittar du här: http://www.gu.se/media/journalist-hitta-experten/experter-infor-forsta-maj

Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 2021, 0708-376334
e-post: thomas.melin@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: