Stora skillnader mellan nordiska regioner under bronsåldern

Den skandinaviska bronsåldern var komplex – trots en förenande materiell kultur – med ständigt föränderliga nätverk när det kom till såväl konkurrenter som till samarbetspartners. I en ny bok av arkeologer från Göteborgs universitet och universitetet i Oslo belyses bronsåldern i norr genom ett brett spektrum av ämnen som inhemska och politiska ekonomier, handel, krigföring, alliansbyggande och sjöfartsteknik.

Boken Nordic Bronze Age Economies publiceras i den vetenskapliga bokserien Cambridge Elements och lyfter fram mångfalden av lokala samhällen som blomstrade under bronsåldern i Skandinavien, under perioden från 1800-500 f.Kr. Den är skriven av arkeologerna Christian Horn, Johan Ling och Magnus Artursson vid Göteborgs universitet, samt Knut Ivar Austvoll vid Oslo universitet.

– Boken kommer att bli undervisningsmaterial för nybörjarstudenter och riktar sig till intresserade amatörer, men även till professionella arkeologer som vill ha en översikt över den tidens Skandinavien, säger Christian Horn som lett ett av de stora forskningsprojekt som boken är ett resultat av.

Forskningen bygger på de två forskningsprojekten Modelling Bronze Age Societies, lett av Christian Horn och Maritime Encounters som letts av Johan Ling.

Olika typer av ekonomier
Den sociala strukturen påverkades av vilken försörjningsekonomi samhällena hade; om ekonomin var baserad på jordbruk och boskapsskötsel, sjöfart, produktion av metallrikedomar, handel – eller på räder och krigföring.

De arkeologiska lämningarna från bronsåldern är många.

– Det var en väldigt imponerande materiell kultur och man har funnit mycket i gravar. Mycket av den materiella kulturen ser liknande ut över Norden men vårt fokus har varit att se om det går att hitta regionala skillnader.

– Målet har varit att bryta upp den stora berättelsen. Vi kan se att materiakulturen är väldigt liknande men att det finns skillnader mellan till exempel Danmark, Skåne, Bohuslän och norska områden. Forskningen har också visat att de olika samhällena hela tiden var i kontakt med varandra. Människorna var väldigt mobila och åkte med båt till England och Iberien, säger Christian Horn.

Hur skiljde sig då de skandinaviska bronsåldersekonomierna åt mellan regionerna?

I Danmark fanns det samhällen med stora bondgårdar där det fokuserades på lantbruk och boskapsskötsel medan samhällena längs Sveriges och Norges kuster var fokuserade på den maritima världen. Där fiskade man och byggde båtar och det förekom inte mycket lantbruk eller djurhållning.

– I de maritima samhällena behövde man importera mer mat och de var mer kollektivt organiserade, säger Christian Horn.

I stora bondesamhällen var det istället mer hierarkiskt organiserat, med få på toppen.

Även om den materiella kulturen var väldigt likartad så fanns det skillnader även där. Ett exempel är att svärden såg likadana ut över hela Skandinavien och att man hade liknande typ av gravar – men medan man lade svärd i gravarna i Danmark och Skåne förekom detta väldigt sällan i Bohuslän och Norge. Stenrösegravarna i Bohuslän och Norge var heller inte täckta med jord.

Just svärden var också något som skiljde sig åt när det kom till hällristningar. Där har forskarna sett att hällristningar på vissa ställen uppdaterats i efterhand och att man då lagt till ett svärd på krigare med sköld.

Handel och krig
Målet med boken var att presentera en bild av bronsåldern som visar bronsåldern i sin helhet. Hur olika samhällen arbetade tillsammans men också hamnade i krig och strider, där de som inte kunde delta i vanlig handel blev mer av pirater.

– Det är vanligt att arkeologin fokuserar på antingen handel eller krig, men genom att titta på alla delar förstår man bättre hur hela samhällena fungerade, säger Christian Horn.

Hur regionerna måste ha samarbetat visas exempelvis genom modeller av hur mycket brons de olika samhällena hade under ett år. Forskningen bakom boken bygger på så kallad big data, med databaser över fler än 30 000 bronsföremål och 6000 ristningar av människor och vad de hade för föremål.

Samtliga författare är arkeologer men de har även använt sig av andra teorier, som ekonomisk teori och sociologisk teori, och haft mycket kontakt med antropologer och etnologer.

Boken publiceras inom kort och kommer att finnas fritt tillgänglig via open access: https://www.cambridge.org/core/elements/abs/nordic-bronze-age-economies/1D3E3DC6242D93CD53985D77844780D5

Kontakt:
Christian Horn, tel: 0766-185 636, e-post: christian.horn@gu.se
Knut Ivar Austvoll, tel: +47 2285 0314, e-post: k.i.austvoll@iakh.uio.no
Johan Ling, tel: 0702-49 45 74, e-post: johan.ling@archaeology.se
Magnus Artursson, tel: 0767-21 50 17, e-post: magnus.artursson@gu.se

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.