Stora variationer i barns och ungas nyhetsanvändning

Hur konsumerar barn och unga nyheter i ett digitalt medielandskap? Det har Nordicom och Statens medieråd undersökt i en ny antologi med författare från både Norden och Baltikum. Den visar bland annat att nyhetsorganisationer som vill nå yngre målgrupper måste arbeta i flera olika kanaler för att lyckas. 

Att nå ut med nyheter till barn och unga har blivit en viktig fråga för de etablerade nyhetsorganisationerna. I det digitala medielandskapet, där det inte längre är självklart hur vi definierar och konsumerar nyheter, har de yngre målgrupperna blivit svårare att nå.

I antologin Youth and News in a Digital Media Enviroment. Nordic-Baltic Perspectives som ges ut av Nordicom och Statens medieråd belyser 22 författare vad förändringarna i medielandskapet har fått för betydelse för hur barn och unga i Norden och Baltikum konsumerar nyheter – men här ges även exempel på hur nyhetsorganisationer arbetar med, och för, ungdomar i olika länder.

Flera olika kanaler krävs
Nyhetskonsumtionen bland barn och unga är allt annat än homogen. Faktorer som klass, samhälle och nyhetsutbud visar sig spela en viktig roll.

− Nyhetsorganisationer som vill nå ut till unga måste fundera över mångfalden i ungas medieanvändning och troligen utveckla flera olika kanaler för att möta de behov och krav som finns, säger Yvonne Andersson, en av bokens redaktörer och forskare på Statens medieråd.

Det finns inte en universallösning för att nå unga med nyheter och de barn som växer upp idag kommer sannolikt inte anpassa sig till fasta sändnings- och utgivningstider. Nyheter och information måste vara tillgängligt när unga är i behov av det, inte tvärt om.

Medie- och informationskunnighet – en utmaning
I antologin pekas en satsning på digital medie- och informationskunnighet ut som central för att ge unga likvärdiga möjligheter att tillgodogöra sig nyheter.

− I takt med att medielandskapet förändras krävs också nya sorters hjälpmedel för att undervisa i källkritik. Hinner man till exempel förhålla sig kritisk till information på Snapchat, när den försvinner efter några sekunder? säger medieforskare Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom.

Antologin Youth and News in a Digital Media Enviroment. Nordic-Baltic Perspectives presenteras vid ett seminarium i Göteborg i eftermiddag men finns redan nu tillgänglig att ladda ner digitalt eller beställa som tryckt exemplar.

För mer information:
Mia Jonsson Lindell, kommunikatör, Nordicom, tfn: 076−618 66 22, e-post: mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se 

Övrig information:
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Mer om Nordicom: www.nordicom.gu.se

Statens medieråd är en expertmyndighet som ska följa medieutvecklingen när det gäller barn- och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Myndigheten ska också verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Mer om Statens medieråd: www.statensmedierad.se

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post: mia.jonsson.lindell@gu.se 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: