Studie av bubblor kan ge effektivare biobränslemotorer
Genom att studera hur bubblor bildas i en droppe biodiesel kan forskare på Göteborgs universitet bidra till att framtidens motorer får ut mesta möjliga energi ur bränslet.
I en förbränningsmotor fördelas bränslet i små droppar i insprutningsventiler för att förbränningen ska bli så hög som möjligt.
I motorn utsätts bränsledropparna för tryck som gör att det går över i gasform och förbränns. Vid gasbildningen bildas bubblor inne i dropparna och det är dessa som forskarna vid Göteborgs universitet studerat.
Mindre utsläpp
– Bubblorna har en betydande inverkan på finfördelningen av biodiesel i motorer. Därför är vår forskning mycket viktig för att ta itu med grundläggande frågor om biodieselmotorns effektivitet, säger Yogeshwar Nath Mishra, som ledde studien vid Göteborgs universitet tillsammans med professor Dag Hanstorp.
Forskarna försöker förstå hur och när bubblorna bildas i bränsledropparna. På sikt kan den kunskapen leda till att man kan utveckla en effektivare motor där bränslet förbränns i högre grad än i dag, vilket ger mindre miljöskadliga utsläpp.
– Forskningen på biodieslar är avgörande i vår övergång från fossila bränslen för att bekämpa klimatförändringarna. I motorerna påverkar bubbelbildningen bränsleförbränningen och bidrar till bildandet av större droppar som inte avdunstar och förbränns helt, vilket leder till ökade utsläpp, säger Yogeshwar Nath Mishra.
Droppen leviteras akustiskt
Det är svårt att studera bubbelbildningen i motorns insprutningsventiler på grund av deras uppbyggnad med trånga kanaler i gods av metall. Men med den senaste tekniken kan fysikerna sätta upp ett försök i labbet som gör det möjligt att studera processen i en millimeterstor droppe biodiesel. Först fås en droppe att sväva i luften, med hjälp av en stående ljudvåg.
– Därefter tillför vi energi till dieselroppen med vår femtosekundlaser som fokuserar ljusenergi i en punkt inne i droppen under en mycket kort tidsrymd, 100 femtosekunder, 10-13 sekunder. Då bildas gasbubblorna vars antal, tillväxt och finfördelning studeras med hjälp av en höghastighetskamera, förklarar Dag Hanstorp, professor i fysik vid Göteborgs universitet.
Många tillämpningar
Resultaten, som har publicerats i Nature Scientific Reports, har gett betydande insikter i fenomenet bubbelbildning som inte bara är användbart i utvecklingen av effektivare bränslen och förbränningsmotorer.
– Bubbelbildning är viktigt i branscher som kemiteknik till exempel kolsyrade drycker, ultraljudsavbildning, kokningsprocesser för värmeöverföring och processer som gasutsläpp från vattendrag och molnbildning. Men det vi har åstadkommit är grundforskning. Det återstår mycket utveckling innan det kommer till användning, säger Dag Hanstorp.
Vetenskaplig artikel i Nature Scientific Reports: Bubble dynamics and atomization of acoustically levitated diesel and biodiesel droplets using femtosecond laser pulses
Filmklipp: Så bildas bubblor i en droppe biodiesel. https://www.youtube.com/watch?v=QNeOsuKDXRY
Kontakt: Yogeshwar Nath Mishra, tidigare forskare på Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, telefon: 072-940 30 03, e-post: mishra@caltech.edu.
Dag Hanstorp, professor i experimentell fysik på Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, telefon: 076-622 91 41, e-post: dag.hanstorp@physics.gu.se
Presskontakt: Olof Lönnehed, presskommunikatör vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 69 70, e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
