Svårt för journalister att få ideal och verklighet att gå ihop

Hårdare konkurrens har gjort det viktigare för journalister att leverera nyheter och reportage som berör. Men större fokus på publiken kolliderar ibland med journalistiska ideal. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Strävan efter att tilltala publiken ökar också kraven på att journalisten verkligen vet vad läsaren vill ha. – Generellt tycker journalister att det är viktigt att kunna spegla sin publik men de har samtidigt en ganska dålig kunskap om den, säger Ulrika Andersson som lägger fram avhandlingen Journalister och deras publik. Förhållningssätt bland svenska journalister. När mediernas funktion i samhället diskuteras utgår perspektivet oftast från den anglosaxiska normen att medierna är viktiga för demokratin och att journalister arbetar på uppdrag av medborgarna. Det vill säga att det är viktigt för journalister att förmedla nyheter och reportage som är betydelsefulla för vanliga människor. Men uppdraget är också starkt präglat av ideal om självständighet och uppfattningen att journalister i egenskap av professionella aktörer bör avgöra vad människor behöver för att fungera som goda samhällsmedborgare. – Det journalistiska uppdraget är karakteriserat av en viss dubbelhet som också påverkar hur journalister förhåller sig till sin publik, säger Ulrika Andersson som doktorerar vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Dubbelheten i uppdraget framträder inte minst i journalisters syn på mediernas funktion i relation till publiken. De flesta journalister menar att det är ytterst viktigt att medierna speglar publiken. Men samtidigt anser de att journalister även måste förse människor med sådant som är viktigt utifrån journalistiska normer. Att spegla publiken visar sig också ofta vara lättare sagt än gjort: journalister är förhållandevis kritiska till den egna förmågan att lyfta fram frågor som är viktiga för människor. Avhandlingen visar att kvinnliga journalister - särskilt de unga kvinnorna - är mer benägna att vilja ta hänsyn till publiken i sitt arbete. Manliga journalister - då företrädelsevis äldre män - har ett mer professionsfokuserat förhållningssätt. Resultaten indikerar även att synen på journalistrollen och förhållningssättet till publiken är påverkade av den snabba förändring som medierna har genomgått under de senaste 10-15 åren. Det talar också för att journalisters förhållningssätt till publiken kommer att förändras i takt med att nya journalistgenerationer träder in i yrket. – Men det är viktigt att hålla i minnet att den här frågan framför allt handlar om attityder och inte om faktiska beteenden, säger Ulrika Andersson. Tidigare studier har visat att det ofta finns skillnad mellan ideal och praktik, vilket inte minst är tydligt om vi ser till journalisters kunskaper om publiken. Den samlade bild som framkommer i avhandlingen är att journalister generellt har ganska svårt att bedöma publikens intresse för nyheter och underhållning. – Överlag tenderar journalister att överskatta publikens intresse för mer nöjesinriktat material, medan intresset för nyheter underskattas. I avhandlingen diskuteras bland annat vad detta kan få för konsekvenser för journalisters möjligheter att fullfölja uppdraget som allmänhetens företrädare. Avhandlingen bygger på enkätstudien Journalist 2005, genomförda vid Institutionen för journalistik och masskommunikation. Urvalet baseras på 2000 medlemmar i Svenska Journalistförbundet. Avhandlingens titel: Journalister och deras publik. Förhållningssätt bland svenska journalister. Avhandlingsförfattare: Ulrika Andersson, tel 0739-936232 (mobil), 031-786 4974 (arb.) E-länk: http://hdl.handle.net/2077/21072 e-post: ulrika.andersson@jmg.gu.se Fakultetsopponentens namn: Docent Åsa Kroon Lundell, Örebro universitet Tid och plats för disputation: Fredagen den 30 oktober 2009, kl. 13.15, Annedalsseminariet, sal 326, Campus Linné, Seminaregatan 1a, Göteborg. Avhandlingen kan beställas hos majken.johansson@jmg.gu.se, 225 kr exklusive moms.