Svartmunnad smörbult anpassar sig till nya salthalter i Östersjön
Den svartmunnade smörbulten är en invasiv fisk och är unik eftersom den sprider sig till områden med vitt skilda salthalter. Den ökande utbredningen undersöks nu i detalj i en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet.
Den svartmunnade smörbulten har spridit sig till Europa från Svarta Havet och närliggande floder och sjöar. Förutom att det syns en ökande utbredning i Östersjön så sprids fisken också i flera stora floder som Rhen, Donau och Elbe.
– Min forskning handlar i huvudsak om att förstå hur den invasiva fisken lyckas reproducera sig i så vitt skilda miljöer. De flesta fiskar är annars anpassade till att föröka sig i vatten med ungefär samma salthalt eftersom salthalten påverkar spermiernas simförmåga. Mot den bakgrunden är den svartmunnade smörbulten ett unikt undantag, säger Leon Green, författare till avhandlingen.
Fortplantningen ger nyckeln till framgång
När arter sprider sig till nya miljöer är förmågan att fortplanta sig viktig för deras framgång. Att den svartmunnade smörbulten kan föröka sig i både brackvatten och sötvatten är väldigt ovanligt.
– Vad vi kan se så verkar det bero på att både spermier och ägg fungerar bra i båda miljöerna, trots skillnad i salthalt. Det kan också vara en fördel att hanarna tar hand om äggen och plockar bort ägg som exempelvis blir infekterade av svampangrepp. Detta är vanligare i sötvatten och brackvatten med riktigt låga salthalter.
Anpassar sig till Östersjön
I Östersjön, där den svartmunnade smörbulten sprider sig mot både högre och lägre salthalter, så verkar något alldeles särskilt hända. Arten anpassar sig över generationer till nya salthalter.
– Vad vi kan se är att ju fler generationer en population tillbringat i låg salthalt, på runt fem promille, desto högre simhastighet får spermierna i den salthalten.
Eftersom arten spridit sig till Östersjön från Svarta Havet, där salthalten normalt ligger runt 18 promille, så verkar det vara en snabb evolutionär anpassning som sker.
Flera arter smörbultar i Sverige
I Sverige finns 14 olika arter av smörbultar, flera av dem tål variation i salthalt.
I avhandlingen ingår en jämförelse mellan den nytillkomna svartmunnade smörbulten, och den inhemska sandstubben, som också forskats flitigt på vid Göteborgs universitet.
– Sandstubben har anpassat sig till Östersjöns låga salthalt över tusentals år, och till den grad att hanarna som fångas där inte längre kan reproducera sig i vattnet från vår saltare västkust.
Sandstubben är en marin art som spridit sig in i Östersjöns låga salthalt, men för den svartmunnade smörbulten gäller det motsatta. Den kommer från brackvattenmiljöer och börjar nu uppträda i högre salthalter, inte minst utanför Göteborgs hamninlopp.
– Vi ser tecken på att den svartmunnade smörbulten sprider sig ut ifrån den ganska bräcka hamnen och ut i skärgården utanför Göteborg, men vi vet ännu inte om fiskarna parar sig där. Spermierna verkar kunna simma tillräckligt bra för att befrukta ägg i samma salthalt som vi har på västkusten. Och om det stämmer är det viktigt att nu försöka observera ifall de parar sig i det vilda.
Kontakt: Leon Green, institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, 0704-761480, leon.green@bioenv.gu.se
Titel: Reproductive traits in euryhaline gobies – insights into physiology, adaptations and biological invasions
Digital publicering: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/63289
Handledare: Lotta Kvarnemo
Foto:
Bild 1: Svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus.
Bild 2: Leon Green och Lotta Kvarnemo (handledare) med ”fiskhotell” som tidigare använts för att undersöka parning av svartmunnad smörbult i europeiska floder.
Bild 3: Leon Green, författare, dyker efter smörbultsbon på västkusten.
Foto GU.
Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar:
