Sverige var redan under medeltiden likvärdigt andra europeiska stater

Sverige gjorde så tidigt som år 1297 sitt inträde i den europeiska gemenskapen. Det visar en avhandling i historia från Göteborgs universitet.

I svensk historieforskning har det sedan 1800-talet ansetts att Sverige under medeltiden stod på en förhållandevis låg statsrättslig nivå i jämförelse med andra europeiska stater. Teorin var och är fortfarande att svensk förvaltning var primitiv ända fram till att Gustav Vasa gjorde om förvaltningssystemet på 1500-talet.

Uppfattningen har sitt upphov i en äldre tolkning av Upplandslagen, en lag som stadfästes 1296. Enligt denna tolkning hade den svenska statens förvaltning under medeltiden sina rötter i krigsledungen, en ålderdomlig germansk samhällsordning med rötter i vikingatiden.

Gunilla Tegengren gör i sin avhandling en omtolkning av Upplandslagen som ger en helt annan bild. Hon visar att Upplandslagen istället bröt kontinuiteten med den gamla samhällsordningen.

‒ En av mina slutsatser är att Sverige fick en ny statsrättslig ordning med förebilder i det tysk-romerska kejsardömets stater, där den romersk-katolska kyrkan var en verklig maktfaktor vid sidan av kungadömet. Birger jarl inledde reformeringen av den svenska lagstiftningen och när det i Upplandslagen infördes en parallell uppdelning på kyrkolag och världslig lag blev det beviset inför påvedömet och den europeiska omvärlden att Sverige i rättsligt avseende var jämbördigt med övriga stater i Europa.

Med Upplandslagen utvecklades Sverige till en territoriell monarki där den svenske kungen med stöd i påvedömets lagstiftning kunde inleda det svenska rikets expansion i norr. Expansionen inleddes med annekteringen av de autonoma landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, som dittills stått helt utanför det svenska riket. I samband med annekteringen fick de en egen lag som anslöt till Upplandslagen, Hälsingelagen. Därefter följde kolonisationen av Bottenvikens innersta del.

‒ Annekteringarna gav den svenske kungen full kontroll över handelsseglationen på Bottenhavet och Sverige kunde därmed stärka sina handelsförbindelser med Hansan och hävda sig i konkurrensen med sin ärkefiende Novgorod, en stadsstat vid Finska viken.

Gunilla Tegengren visar också att Upplandslagen innehåller regler för ett helt nytt förvaltnings- och skattesystem, marklandssystemet, som låg till grund för kronans beskattning av jord under senmedeltiden.

‒ Utifrån ett förvaltningshistoriskt perspektiv är Upplandslagen vattendelaren i den svenska historien. Den var höjdpunkten i den omvälvande politiska utvecklingsprocess som gjorde Sverige till en territoriell monarki bland andra i medeltidens europeiska samhälle, säger hon.

Mer information:
Gunilla Tegengren, telefon 0723-282903 , e-post: gunilla.tegengren@history.gu.se
Avhandlingens titel: Sverige och Nordlanden. Förvaltning och nordlig expansion 1250-1550.
Tid och plats för disputation: fredagen den 9 oktober 2015 kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Janken Myrdal, Sveriges lantbruksuniversitet
Avhandlingen kan beställas på e-post tegengren@outlook.com
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/39337

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 10 68, 0766-18 10 68
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: