Teknikjättarnas makt utmanar de nordiska välfärdsmodellerna

I en ny bok, publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet, avslöjar forskare de globala teknikjättarnas kontroll över digital infrastruktur i de fyra största nordiska länderna. Boken visar att teknikjättarna står som allra starkast i Danmark, medan nationella och offentliga institutioner har behållit större inflytande över internet i Norge. Digitaliseringen har dock fått oåterkalleliga konsekvenser för välfärdsstaternas roll över hela regionen, inklusive Sverige.

Med spridningen av internet och den omfattande digitaliseringen av de nordiska samhällena har en ny form av kritisk infrastruktur vuxit fram. Kablar under marken och på havsbotten, datacenter, telemaster, webbplatser, mobila appar och olika tredjepartstjänster transporterar idag den data som står bakom en allt större del av människors vardagsliv och nyckelfunktioner i samhället. I en ny bok, publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet, undersöker forskare från Köpenhamns universitet hur den digitala infrastrukturen i Danmark, Finland, Norge och Sverige ser ut och kontrolleras.

− Vi ser en gradvis övergång från att nationella institutioner med starka band till välfärdsstaten har haft kontrollen över de underliggande kommunikationssystemen i den analoga tidsåldern, till att nya, kommersiella aktörer tar över makten över allt fler digitala kommunikationsmiljöer, säger Signe Sophus Lai, som skrivit boken tillsammans med Sofie Flensburg, båda forskare vid Center for Tracking and Society vid Institutionen för kommunikation vid Köpenhamns universitet.

− Genom att övergripande granska teknologier, marknadsaktörer och regleringsformer, som ofta behandlas separat både i forskning och lagstiftning, har vi sett hur teknikjättarna tar över allt större delar av infrastrukturen och hur välfärdsstaten blir alltmer beroende av dem, säger Sofie Flensburg.

Moderbolagen bakom teknikjättarna Google och Facebook, Alphabet och Meta, återkommer i bokens analyser eftersom de både erbjuder de mest använda webbplatserna och mobila apparna, dominerar marknaderna för insamling och försäljning av användardata och investerar i digitala infrastrukturer över hela världen, inklusive i Norden.

Stora nationella variationer
Även om de nordiska välfärdsstaterna upplever liknande utmaningar med att hantera de globala företagens ökande makt över grundläggande delar av infrastrukturen, finner boken också viktiga variationer mellan de fyra länderna. I Danmark ligger majoriteten av den digitala infrastrukturen i utländska händer och staten har i en begränsad utsträckning lyckats utmana teknikjättarnas makt.

Norge å andra sidan är ett exempel på ett land där nationella aktörer som till exempel Schibsted har behållit en högre grad av ägande och där myndigheterna har fört en mer proaktiv politik och bland annat bötfällt Google. Svenska företag har generellt sett varit mer konkurrenskraftiga, då staten tidigt investerade stora belopp i utbyggnaden av digital infrastruktur. I Finland kommer geopolitiska intressen till uttryck genom till exempel ryskt och amerikanskt ägande av väsentliga delar av infrastrukturen, men landet skiljer sig också genom att ha satsat mycket mer och tidigare på utbyggnaden av mobila infrastrukturer.

− De skillnader vi har identifierat i våra analyser visar att nationella stater fortfarande har en viktig påverkan på internets utveckling. Även om EU naturligtvis spelar en viktig roll i den framtida regleringen av internet, är det inte uteslutet för nationella politiker att påverka hur de digitala kommunikationssystemen utvecklas. Det handlar om att identifiera hur makten fördelas och skapa en kunskapsbas som kan övervakas och slutligen reglera utifrån. Just nu saknas den kunskapsbasen, och det är det vi har arbetat på med den här boken, säger Signe Sophus Lai.

Läs mer
Boken Gateways: Comparing Digital Communication Systems in Nordic Welfare States är skriven av Signe Sophus Lai och Sofie Flensburg och ges ut av Nordicom, ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.

Läs och ladda ner boken här: https://www.nordicom.gu.se/en/publications/gateways

Kontakt:

• Signe Sophus Lai, forskare vid Center for Tracking and Society vid Institutionen för kommunikation vid Köpenhamns universitet, telefon: +45 60223455, e-post: signe.lai@hum.ku.dk
• Sofie Flensburg, forskare vid Center for Tracking and Society vid Institutionen för kommunikation vid Köpenhamns universitet, telefon: +45 23980107, e-post: sofie.flensburg@hum.ku.dk

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post: mia.jonsson.lindell@gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.