Tillgång till rent vatten en fråga om livsstil och rättvisa

Den sydafrikanska kommunen eThekwini, där staden Durban ingår, framhålls som ett föredöme när det gäller att hantera distributionen av vatten till alla invånare och eThekwini fick 2014 Stockholm Industry Water Award. Många invånare upplever dock systemet som orättvist. För en del är det en daglig kamp att få tag på rent vatten, medan andra kan bada i pool. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

När apartheid-regimen föll blev vatten en viktig symbolfråga i Sydafrika. Att alla skulle få tillgång till rent vatten visade på ambitionen att samhället skulle bli mer inkluderande.

Rättvis tillgång till vatten är också ett bärande element i alla diskussioner om hållbar utveckling, bland annat i diskussionen om vad som ska efterträda FN:s så kallade milleniemål. Samtidigt krävs i många länder stora investeringar i distributionsnätet för vatten. Summor som myndigheter inte har budget för. Världsbanken och andra givare har därför rekommenderat samarbete med privata investerare. Transnationella företag som Suez har i en del länder betalat renovering av rörsystem, investeringar i reningsverk med mera, mot att de fått ta en avgift av användarna.

Sydafrika och eThekwini har gått en egen väg. Rättigheten till vatten är inskriven i Sydafrikas konstitution och i eThekwini distribueras vatten av kommunen. Varje invånare har rätt till en viss mängd vatten utan avgift som ska täcka de grundläggande behoven, därutöver kostar vattnet.

Sofie Hellberg har genomfört intervjuer med invånare i såväl fattiga som rika delar av eThekwini. Hon visar i sin avhandling att sättet kommunen valt att lösa vattendistributionen på gör att fler får tillgång till vatten, men att det samtidigt förstärker de sociala hierarkier som finns i samhället.
– Kommunen har kommit ett steg på vägen, men systemet bidrar till att skikta samhället och är ganska långt ifrån de löften om ett inkluderande samhälle utställdes när den gamla regimen föll, säger Sofie Hellberg.

Även om eThekwini kommit längre än andra delar av Sydafrika när det gäller att garantera att invånarna får tillgång till vatten för grundläggande behov finns det de, särskilt på landsbygden och i slumområdena, som fortfarande saknar detta eftersom infrastrukturen inte är fullt utbyggd. Dessa människor får förlita sig på smutsigt flodvatten och/eller vattenkällor som finns långt ifrån hemmet.

Det hon sett i sina studier är att vatten, speciellt när tillgången är begränsad, handlar om så mycket mer än att bara överleva. Det är en fråga om identitet och livsstil. Hur en person känner sig inför andra och sig själv.

För att komma närmare det jämlika ideal som ANC-regeringen förespeglade tycker hon att vattendistributionen behöver organiseras på ett annat sätt, där förmågan att betala inte blir styrande för hur mycket vatten ett hushåll får tillgång till.

Också i diskussionerna om vad som ska komma efter FN:s milleniemål, liksom i andra sammanhang som berör hållbar utveckling, bör marknadslösningar ifrågasättas anser Sofie Hellberg.
– I grunden handlar det om vad som läggs i begreppet socialt hållbar utveckling. Menas en jämnt fördelad tillgång till livsnödvändiga resurser, eller tillgång i förhållande till hur stor ens plånbok är?

För mer information:
Sofie Hellberg, institutionen för globala studier, telefon: 070–652 8176, mejl: sofie.hellberg@globalstudies.gu.se

Avhandlingens titel: The Biopolitics of Water: Technology, Subjectivity and Lifestyle in eThekwini Municipality, South Africa. Avhandlingens abstract: http://hdl.handle.net/2077/37701

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: