Tillit spelar roll för effekten av miljöåtgärder

Tilliten till politiska institutioner och till medmänniskor spelar roll för människors åsikter om vad som är effektiva miljöstyrande åtgärder, som till exempel lagreglerade gränsvärden, bränsleskatt eller informationskampanjer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

− Allmänhetens uppfattningar om huruvida miljöskydd gynnas bäst av lagregleringar eller olika marknadsmässiga styrningar varierar mycket åt mellan länder. Acceptansen för olika former av styrning påverkar sedan givetvis också införandet och genomförandet av sådana styrmedel, säger Niklas Harring, avhandlingens författare.

När forskare velat förklara olika attityder till miljöpolitiska styrmedel har de tidigare fokuserat antingen på psykologiska orsaker, som individers grundläggande värderingar, eller utomliggande faktorer, som hur ett lands ekonomi utvecklas.

Niklas Harring har istället tittat på i vilken grad människors tillit till politiska institutioner och till medmänniskor spelar roll för vilken slags styrmedel de accepterar. Specifikt har han studerat olika åtgärder för miljöstyrning. Men resultaten har också bäring för andra politikområden såsom hälsopolitik eller socialförsäkringspolitik.

I studien har Niklas Harring kunnat visa att i länder med korrupta politiska institutioner och där tilliten människor emellan är låg vill befolkningen hellre ha mer bestraffande och hårdare regleringar – höga böter på miljöförstöring exempelvis – än mer belönande styrmedel som ekonomiska incitament. Vilket kan tyckas paradoxalt.
− Förklaringen är att om man inte litar på sina medmänniskor och andra aktörer, som företag, så vill man ha hårda regleringar även om de offentliga institutionerna varken kan utforma eller genomföra en fungerande miljölagstiftning, säger han.

När det gäller ekonomiska styrmedel, som trängselskatter, skatt på drivmedel eller subventioner av miljöbilar, är det precis tvärtom. Människor är mer benägna att stödja sådana om de litar på de offentliga institutionerna och sina medmänniskor.
− En möjlig förklaring kan vara att människor bedömer att offentliga institutionerna kommer klara av att driva in exempelvis miljöskatter, och att andra inte kommer att försöka fuska med skatter och ersättningar, säger Niklas Harring.

Studien grundar sig på fyra enkätundersökningar, tre internationella och en svensk. Resultaten kan ha betydelse för beslutsfattare som vill införa nya miljöåtgärder. EU:s lagstiftning går exempelvis ut på att harmonisera lagar och regleringar inom unionen.
− Det politiker och andra beslutsfattare bör ta med sig ifrån den här studien är att acceptansen för miljöpolitisk styrning ser väldigt olika ut i olika länder, vilket givetvis kan komma att påverkar effektiviteten i genomförandet, säger Niklas Harring. 

Mer information:
Niklas Harring, statsvetenskapliga institutionen, telefon: 0703-96 11 79, 031-786 1223, e-post: niklas.harring@pol.gu.se

Avhandlingens titel: The Multiple Dilemmas of Environmental Protection – The Effects of Generelized and Political Trust on the Acceptance of Environmental Policy Instruments
Mer om avhandlingen går att läsa på: http://hdl.handle.net/2077/36687

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: