Trädens årsringar avslöjar: Varmaste klimatet på 1 200 år
En ny tidsserie baserad på trädens årsringar visar att de senaste decenniernas temperaturer är avsevärt varmare än under någon annan period under de gångna 1 200 åren. Detta rapporterar forskare från Göteborgs universitet i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Genom medeltiden och århundradena som följde har klimatet varierat betydligt. Då inträffade inte bara ”Lilla istiden”, utan också dess motsats; den ”Medeltida värmeperioden”, under vilken det kan ha varit ovanligt varmt. Den varmare perioden kan tydligt ses i rekonstruerade temperaturer baserade på trädens årsringar. Dessa rekonstruerade medeltida temperaturer framställs ofta som högre än dagens temperaturer, trots att det inte finns någon känd fysisk förklaring till en sådan exceptionell medeltida värme. Klimatmodeller visar i stället bara måttligt varma temperaturer för den medeltida värmeperioden.
Ihop med ett internationellt team, har forskare från Göteborgs universitet nu använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden kan ha överskattats i tidigare studier.
Stöd för klimatmodeller
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskare från det schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, har Kristina Seftigen skapat en ny rekonstruktion med hjälp av trädens årsringar, baserad på en särskilt exakt metod för att uttyda temperaturinformation från träd. De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott. Åtminstone i Skandinavien, där de studerade träden har vuxit.
Forskarna drar därför slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren.
50 miljoner celler uppmätta
I studien använde forskarna en ny metod för att mäta cellväggstjockleken på cellerna i årsringarna.
– Varje enskild cell i varje årsring registrerar klimatinformation från tiden då den bildades. Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet, säger WSL-forskaren Jesper Björklund.
För den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar (Pinus sylvestris) från Sverige och Finland, vars årsringar tillsammans täcker en period av 1170 år. Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.
Oöverträffad uppvärmning
Studien visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
Dendrokronologi: Vetenskaplig metod för att tidsbestämma trä utifrån stammens årsringar.
Vetenskaplig artikel i Nature: Fennoscandian tree-ring anatomy shows modern climate warmer than Medieval
Kontakt: Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, e-post: kristina.seftigen@gvc.gu.se
Jesper Björklund, forskare i dendrokronologi på Schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, telefon +41 44 739 28 16, e-post: jesper.bjoerklund@wsl.ch
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
