Tropiska bergsregnskogar känsliga för temperaturökning

Fotosyntesen hos tropiska arter i bergsregnskog är mycket känslig för hög temperatur, vilket innebär att bergsregnskogar är särskilt hotade av den globala uppvärmingen. Det visar forskare vid Göteborgs Universitet i en studie i tidsskriften New Phytologist

Höjd temperatur innebär oftast en stimulering av fotosyntes och tillväxt hos växter på våra breddgrader. I redan varma områden, där årstidsväxlingar i temperatur är små eller obefintliga, kan dock uppvärmning tvärtom påverka växter negativt.

- Tropiska arter är anpassade till ett stabilt klimat, med små temperaturvariationer inom och mellan år. Det finns därför en oro att de inte ska kunna anpassa sig till stigande temperatur, säger Johan Uddling, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Trots att tropiska regnskogar är världens mest produktiva och artrika ekosystemtyp råder det för närvarande stor osäkerhet kring hur de påverkas av klimatförändringarna.

Rwandas bergsregnskogar särskilt utsatta

Johan Uddling, Angelica Vårhammar och Göran Wallin och kollegor till dem vid Göteborgs universitet och University of Rwanda har undersökt temperaturkänsligheten hos tropiska trädarter i Rwanda. Rwanda kallas ”the land of thousand hills” och skogen Nyungwe på 1600-3000 meters höjd är Afrikas största kvarvarande bergsregnskog.

Rwanda ligger i ”Albertine rift”, ett område med hög artrikedom och många arter som är knutna till just detta område. Den globala uppvärmningen är ett särskilt allvarligt hot mot de arter som idag växer på hög höjd, eftersom det i många områden inte finns ytterligare högre belägna områden att flytta till när temperaturen stiger.

Höghöjdsarter mycket temperaturkänsliga

För att undersöka arter i bergsregnskog och deras förmåga att anpassa sig till ett varmare klimat studerade forskarna arterna när de odlades på lägre höjd, där temperaturen var cirka fem grader varmare. Växterna visade sig vara mycket känsliga för hög temperatur:

-  Arter från bergsregnskogen hade kraftigt reducerad fotosyntes när de växte på lägre höjd. Den negativa effekten var dels rent biokemisk, och dels orsakad av att dessa arter är dåliga på att kyla ner sig själva genom att avdunsta vatten, säger Johan Uddling.

Mitt på dagen överskreds fotosyntesens optimala tempertur med cirka tio grader hos arterna från bergsregnskogen, medan överskridandet var betydligt mindre hos de arter från lägre höjd som också ingick i studien.

Konsekvenser för produktivitet och biodiversitet?

Johan Uddling och Göran Wallin kommer nu att tillsammans med kollegor vid Rwandas universitet gå vidare med att undersöka vilka konsekvenser skillnader i temperaturkänslighet mellan olika trädarter har för produktiviteten och artsammansättningen i framtidens bergsregnskogar i Rwanda. Genom att använda en naturlig höjdgradient som ett slags laboratorium kan man undersöka hur olika arter och konkurrensförhållandena dem emellan påverkas av ett varmare klimat, det vill säga ett steg nedåt längs gradienten.

-   Frågan är då om vissa arter trängs undan av andra och vilka konsekvenser detta får för skogarnas produktivitet och biodiversitet. Om detta hoppas vi kunna återkomma i framtida studier, säger Johan Uddling.

LÄNK: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/nph.13291/abstract

Kontakt:

Johan Uddling, Docent, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet

Tel: 031-786 3757, Mobil: 073-8267104

E-mail: johan.uddling@bioenv.gu.se

Foto: Göran Wallin

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: