Tvångsvård av missbrukande kvinnor inte bättre med utökad bedömning

Report this content

Inför beslut om tvångsvård av kvinnor med svårt missbruk görs en bedömning av vårdbehovet, vanligtvis genom en intervju. Men i vissa fall görs en så kallad utökad bedömning med mer omfattande tester. Ny forskning visar att den utökade bedömningen inte leder till ett bättre vårdresultat för kvinnorna – samtidigt som den är mycket kostsam för kommunen.  

− Merkostnaden för de kvinnor som fick en utökad bedömning var mellan 256 000−557 000 kronor per person. Ungefär hälften av kostnaden föll på socialtjänsten i kommunen, säger Tina Olsson, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Förklaringen till merkostnaden var bland annat de särskilda psykologtester och psykiatriska undersökningar som ingick i en utökad utredning. Meningen är att resultatet av testerna ska vara ett stöd i utformningen av kvinnornas vård- och behandlingsplaner.

− Vår studie visar att de mer omfattande bedömningarna inte ledde till ett bättre vårdresultat. Det väcker frågan i vilken utsträckning informationen från utredningarna används i den praktiska behandlingen, säger Tina Olsson.

Tillsammans med professor Mats Fridell vid Lunds universitet har hon följt 228 kvinnor, som på grund av ett svårt missbruk tvångsvårdades mellan åren 1997 och 2000 på ett behandlingshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Kvinnorna tvångsvårdades inom ramen för LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga). Av dessa kvinnor fick 130 en utökad bedömning.

Tio procent av deltagarna i studien dog inom fem år på boendet där de tvångsvårdades. De hade då en genomsnittsålder på 34,5 år.

− Det är en smärtsam siffra som säger oss att detta är en mycket utsatt grupp. Dödligheten är betydligt högre än för andra kliniska grupper missbrukare i Sverige och internationellt. Den här gruppen löper också en stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, säger Tina Olsson.

Endast tio procent av deltagarna i studien blev erbjuden en behandlingsinsats när de tagits in för tvångsvård, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedelsbehandling. Forskarna menar att resultatet väcker frågan huruvida professionella inom socialtjänst har tillräcklig kunskap för att kunna tolka resultat från utökade bedömningar.

− Kvinnor med svårt missbruk är en extremt utsatt grupp som löper hög risk att hamna i fängelse eller dö i ung ålder. Det är relevant att ta reda på om de behandlingsinsatser som erbjuds den här utsatta gruppen överhuvudtaget är verkningsfulla, säger universitetslektor Tina Olsson.  

Om studien:
Studiens resultat finns publicerat i artikeln The five-year-costs and benefits of extended psychological and psychiatric assesment versus standard intake interview for women with comorbid substance use disorders treated in compulsory care in Sweden I BioMed Central.
DOI: 10.1186/s12913-018-2854-y

För ytterligare information, kontakta:
Tina Olsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, e-post: tina.olsson@socwork.gu.se, telefon: 031−786 1584, mobil: 070−942 0371 

Jenny Meyer
Kommunikatör

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs univeristet
Telefon: 031-786 3567, 070–526 1430
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Citat

Vår studie visar att de mer omfattande bedömningarna inte ledde till ett bättre vårdresultat. Det väcker frågan i vilken utsträckning informationen från utredningarna används i den praktiska behandlingen.
Tina Olsson, lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet