Unik alg anpassade sig rekordsnabbt till Östersjön

Report this content

Arter kan anpassa sig relativt snabbt sett ur evolutionär synvinkel. Blåstången anpassade sig på bara på några tusen år, visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Alger är viktiga för ekosystemet i havet. Bland alger letar andra arter föda och söker skydd från angripare.

- Algerna utgör grunden i ekosystemet och kan påverka tillgången på fisk och i slutändan även oss människor som använder havets resurser, säger Daniel Johansson vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Emigrerade till Östersjön från Västkusten

Daniel Johansson har undersökt hur blåstången, när den etablerade sig i Östersjön efter senaste istiden för ungefär 6000 år sedan, anpassade sig till brackvatten.

- Vi ville se om blåstången, som ursprungligen kommer från Västkusten, etablerade sig i Östersjön genom fysiologisk plasticitet, alltså förmåga att leva i vatten med helt olika salthalter, eller om den verkligen anpassade sig till de nya förhållandena genom evolution, säger Daniel Johansson.

Avknoppade ny art

Blåstången avknoppade också en ny art, smaltång, som är unik för Östersjön. Båda arterna är viktiga för livsmiljön i Östersjön och är en förutsättning för andra arter.

- Eftersom miljöförändringar i framtiden förväntas leda till att salthalten i Östersjön minskar så är det viktigt att öka kunskapen om arternas förmåga att anpassa sig till nya förhållanden, säger Daniel Johansson.

Anpassning nödvändig för överlevnad

Om de båda arterna inte hinner anpassa sig så riskerar de att försvinna, vilket är extra kritiskt för smaltång som bara finns i Östersjön. Eftersom båda arterna delvis reproducerar sig genom kloning i Östersjön är det viktigt att öka kunskapen om hur förändrad salthalt påverkar arternas genetiska variation och anpassningsförmåga.

Algerna anpassat sig till bräckt vatten

Daniel Johansson har gjort studier på blåstång och smaltång i både västkustvatten (ca 24 promille salthalt) och östersjövatten (4 promille salthalt) för att se om de båda arterna har anpassat sig genom evolution till de extrema miljöförhållandena i Östersjön, eller om de etablerade sig genom en förmåga att justera sin fysiologi.

- Resultaten visade att både blåstången och smaltången i Östersjön har anpassat sig till förhållandena i bräckvattnet, genom att tillväxa snabbare i låg än i hög salthalt. Blåstången i Östersjön kan dessutom föröka sig genom asexuell reproduktion, vilket blåstången på västkusten inte gör.

Smaltången visade sig ha en kraftigare anpassning, vilket kan bero på att den är isolerad till Östersjön och därför inte påverkas av invandring av individer som inte är genetiskt anpassade till låg salthalt.

Avhandlingens namn: Evolution of the brown algae Fucus radicans and F. vesiculosus in the Baltic Sea

Handledare: Kerstin Johannesson och Ricardo Pereyra

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32468

Kontakt: Daniel Johansson, Inst för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, tel 070-6770809 daniel.johansson@bioenv.gu.se

Foto

Bild 1 Smaltång (Fucus radicans)

Bild 2 Daniel Johansson

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media