Väljarna vill ha ärliga och kunniga politiker
Ärlighet och kunnighet är de allra viktigaste egenskaperna för en rikspolitiker enligt väljarna. En politiker med humor, som inspirerar och som är som vanligt folk är betydligt mindre gångbar idag än för 20 år sedan. I stället är det idag viktigare att uppfattas som en stark ledare.
För första gången sedan år 2000 studeras i den nationella SOM-undersökningen vilka egenskaper hos rikspolitiker som väljarna bedömer som viktigast. Studien utgår från tolv olika personliga egenskaper och resultaten presenteras idag i ett förhandspublicerat bokkapitel.
Ärlighet viktigast men tappar sedan år 2000
De nya resultaten visar att det precis som år 2000 är ärlighet och kunnighet som svenska väljare håller som viktigast. Omkring 80 procent anser att dessa egenskaper är mycket viktiga. Det har dock skett en förskjutning; det har blivit något mindre viktigt att vara ärlig och något mer viktigt att vara kunnig. Vid mätningen år 2000 var ärlig ohotad i toppen men sedan dess har andelen som anser att ärlighet är mycket viktigt minskat med fem procentenheter.
Vidare anser 57 procent att det är mycket viktigt att vara intelligent, något som inte studerades år 2000. Fjärde viktigast och ökande i betydelse sedan år 2000 är att vara en stark ledare. Det råder relativt hög samstämmighet bland svenskarna kring de viktigaste politikeregenskaperna, men kvinnor tenderar att värdera en stark ledare högre än vad män gör.
− Turbulens i omvärlden leder eventuellt till att man premierar egenskapen stark ledare för att skapa en känsla av trygghet. Det kan förklara varför den klättrat på listan, men också varför kvinnor anser det viktigare än män då kvinnor generellt upplever mer oro, säger Patrik Öhberg, forskare vid SOM-institutet och ansvarig för studien.
En man eller kvinna av folket?
Flera personlighetsrelaterade egenskaper har blivit klart mindre viktiga för väljarna, vilket enligt studien pekar mot att svenska folket fått en mer elitistisk syn på sina valda företrädare snarare än att vilja att de ska vara folkliga. Att ha humor och vara inspirerande upplevs idag som betydligt mindre viktigt än år 2000. Dessa egenskaper har tappat med tolv respektive nio procentenheter.
Att vara som vanliga människor har sjunkit mest i undersökningen, hela 16 procentenheter, från en tredjeplats i mätningen år 2000 till en sjätteplats år 2022.
Det är framför allt personer som står till vänster politiskt som ändrat uppfattning om betydelsen att vara vanlig. År 2000 var personer till vänster den grupp som tyckte det var viktigast att rikspolitiker var som vanliga människor. Idag är det tvärtom de som står till höger, och i synnerhet personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna, som i högst utsträckning anser detta vara viktigt. Vänsterpartister och miljöpartister är idag de som i lägst utsträckning vill ha en person av folket som rikspolitiker.
Politikerns kön spelar ingen större roll enligt de svarande i undersökningen. Endast sex procent svarar att det är mycket viktigt att rikspolitikern är kvinna och detta är samma andel som år 2000. Det är dock något viktigare att politikern är en kvinna för väljare till vänster än till höger.
− Trots att vi kan se att kvinnor och män i allt större utsträckning väljer olika politiska partier och att vi har haft en kvinnlig statsminister så har inte egenskapen att vara en kvinna ökat i betydelse hos väljarna. Den är lika oviktig idag som för 20 år sedan, säger Patrik Öhberg.
Mer information:
- Studien presenteras i kapitlet "Vem e’ de’ du vill ha? - Svenska folkets uppfattningar om viktiga egenskaper hos politiker” av Patrik Öhberg och Felix Andersson.
- Kapitlet är en förhandspublicering från SOM-institutets kommande forskarantologi Ovisshetens tid som släpps den 14 juni.
- Studien bygger på frågor om politikeregenskaper från de nationella SOM-undersökningarna år 2000 och år 2022.
- SOM-undersökningen 2022 gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49 procent.
Kontakt:
- Patrik Öhberg, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031–786 1537, e-post: patrik.ohberg@som.gu.se
- Felix Cassel, bitr. undersökningsledare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031–786 3210, e-post: felix.cassel@som.gu.se
- Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031–786 5529, e-post: daniel.jansson@som.gu.se
Daniel Jansson
Kommunikatör SOM-institutet
Tel: 031–786 55 29
E-post: daniel.jansson@som.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
