Väljarstödet förändras inte vid hårdare tag för klimatet
De senaste 20 åren har en rad klimatpolitiska åtgärder införts i Sverige. Dessa har varken haft direkt negativ eller positiv effekt på väljarstödet. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Flera studier visar att svenskarna är oroade över klimatförändringarna och förväntar sig att politikerna tar sitt ansvar. Samtidigt visar forskning att politiker tvekar att införa nya klimatpolitiska åtgärder eftersom dessa kan innebära ökade kostnader för konsumenterna, som exempelvis höjda drivmedelspriser.
– Politiker är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.
Tillsammans med statsvetarna Niklas Harring vid Göteborgs universitet och Nils Droste vid Lunds universitet har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier påverkats vid införandet av olika klimatpolitiska åtgärder i Sverige. Analyserna bygger på 21 olika åtgärder inom transport- och energisektorn mellan åren 2000 och 2020. Det handlar exempelvis om kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner, och subventionerad biogasproduktion för industrin. Forskarna undersökte hur klimatåtgärderna presenterades för väljarna via nyhetsartiklar i media och därefter studerade de förändringar i väljarstödet.
– Samtliga 21 klimatpolitiska åtgärder i undersökningen uppmärksammades i nyhetsrapporteringen, vilket gör att vi kan anta att väljare kände till dem. Det var en förutsättning för att vi skulle kunna upptäcka eventuell förändring i väljarstödet. I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som till exempelvis elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011, beskrevs i mer negativa ordalag.
Oavsett hur media vinklade rapporteringen av nya klimatpolitiska åtgärder, har alltså införandena inte haft några direkta effekter på väljarstödet för sittande regeringspartier.
– Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden, säger Sofia Henriks.
Så gjordes studien
Analyserna baseras på 21 klimatpolitiska åtgärder som Sverige skickat in till EU-kommissionen och EEA mellan åren 2000 och 2020 för att visa vilka åtgärder som tagits för att nå de gemensamt överenskomna klimatmålen.
För varje klimatpolitisk åtgärd slumpade forskarna fram svenska nyhetsartiklar för att först ta reda på om klimatåtgärderna nått ut till väljarna, samt om de beskrevs i positiva eller negativa ordalag. Data från åtta olika undersökningsinstitut, totalt 1618 opinionsundersökningar, användes därefter för att mäta förändringar i väljarstödet, där samtliga institut ställde frågan ”vilket parti skulle du rösta på om det var val idag”. Som kontrollvariabler användes SCB-data över arbetslöshet, konsumentpriser, hushållskonsumtion och konsumentförtroende. I opinionsundersökningarna har antalet som besvarat enkäterna varierat mellan 1 000 och 10 000 personer.
Länk till studien: Voters do not punish their government for climate policies under favorable conditions (tandfonline.com)
Kontakt: Sofia Henriks, e-post: sofia.henriks@gu.se, telefon: 0739–471100.
Anna-Karin Lundell
Kommunikatör, Statsvetenskapliga institutionen
Telefon: 031–786 6693, 076–618 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.