Vanliga människors twittrande spelade viktig roll efter terrorattacken på Drottninggatan

Report this content

Vanliga människor spelade en viktig roll i krisresponsen efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. Genom att organisera sig på Twitter bidrog vanliga människor till att öka säkerheten för allmänheten och minska ryktesspridningen.

I april 2017 körde en lastbil med full hastighet ner för Drottninggatan i Stockholm, fem personer dog och minst 15 skadades. Terrorattacken skakade Sverige och på Twitter öppnade tiotusentals människor, under hashtaggen #openstockholm, upp sina hem till de som behövde skydd.

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har Minttu Tikka, forskare vid universitetet i Helsingfors, undersökt vanliga människors roll i de direkta efterdyningarna av terrorattacken.

Bidrog till ökad säkerhet
Studien visar att den kommunikativa roll som vanliga människor har i kriser och katastrofer har förändrats i takt med utvecklingen av ny digital teknik. Istället för att bara bevittna det som sker, kan medborgarna nu aktivt delta i krisarbetet genom att till exempel organisera sig på plattformar som Twitter.

− Vanliga människors krisrespons efter terrorattacken på Drottninggatan illustrerar medborgarnas aktiva roll i krissituationer. Genom att öppna upp sina hem på Twitter bidrog de till att öka säkerheten för allmänheten, och i förlängningen också till att öka hela samhällets motståndskraft, säger Minttu Tikka.

Rationalitet ett övergripande tema
Studien, som bland annat bygger på en innehållsanalys av Twitterflödet runt hashtaggen #openstockholm, visar också att majoriteten av de tweets som publicerades, 71 procent, fokuserar på rationella aspekter av händelsen: de erbjuder hjälp eller delar instruktioner och annan viktig information till allmänheten.

− Det verkar som att människors direkta krisrespons strävar efter att rationalisera händelsen, snarare än att till exempel uttrycka känslor. I fallet med terrorattacken på Drottninggatan bidrog detta till att organisera och styra upp, och på så sätt minskade till exempel ryktesspridningen i kaoset som följde, säger Minttu Tikka.

Artikeln Ritualisation of Crisis Communication: Crowd-enabled responses to the Stockholm terror attack on Twitter är skriven av Minttu Tikka och publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Ladda ner artikeln här: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/1/article-p105.xml 

För mer information

  • Minttu Tikka, medieforskare, Helsingfors universitet, telefon: +358 50 311 4935, e-post: minttu.mt.tikka@helsinki.fi
  • Mia Jonsson Lindell, kommunikatör, Nordicom, telefon: 076−618 66 22, e-post: mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se 

Övrig information
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om rör medier och kommunikation i Norden.

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post:
mia.jonsson.lindell@gu.se
 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar:

Prenumerera

Citat

Vanliga människors krisrespons efter terrorattacken på Drottninggatan illustrerar medborgarnas aktiva roll i krissituationer. Genom att öppna upp sina hem på Twitter bidrog de till att öka säkerheten för allmänheten, och i förläningen också till att öka hela samhällets motståndskraft.
Minttu Tikka, forskare vid universitetet i Helsingfors