Vanligt att förhandla om ords betydelser i forumdiskussioner på internet

När människor kommunicerar uppstår ibland situationer då en samtalsdeltagare inte förstår vad ett ord betyder eller då deltagare inte är överens om hur ett visst ord bör användas. I sådana situationer behöver samtalsdeltagarna ibland förhandla om ordets betydelse. Det visar en avhandling i lingvistik från Göteborgs universitet som studerar diskussioner i forum på internet.

Som språkbrukare delar vi inte alltid uppfattning om vad ett visst ord kan betyda i olika situationer. Att vi har olika uppfattning beror på att vi som individer har socialiserats in i olika sammanhang, där ord använts på lite olika sätt.

I samtal spelar det oftast ingen roll att vi inte uppfattar ords betydelser på precis samma sätt, utan det räcker att vi förstår varandra tillräckligt bra för att kommunikationen ska kunna flyta på utan avbrott. Ibland uppstår dock problem i samtal som beror på just ordbetydelser.

− Min studie visar att detta kan ske antingen då en av samtalsdeltagarna inte förstår ordets betydelse i samtalskontexten, eller då samtalsdeltagarna är oense om lämpligheten i att ett ord används med en viss betydelse i ett specifikt sammanhang, säger Jenny Myrendal, avhandlingens författare.

Jenny Myrendal har studerat 60 sekvenser från diskussionsforum på internet som inleds genom att en samtalsdeltagare explicit ifrågasätter ett visst ords betydelse, och där frågan leder till en kortare eller längre sekvens av så kallad ordbetydelseförhandling mellan diskussionsdeltagarna, där parterna explicit förhandlar om betydelsen av ett visst ord. Oftast är det vardagliga, enkla ord som det handlar om.

Resultaten av studien visar att vissa förhandlingsmönster är desamma oberoende av om ordbetydelseförhandlingen bottnar i icke-förståelse eller oenighet, medan andra förhandlingsmönster återfinns bara i de ordbetydelseförhandlingar där deltagarna är öppet oense om vad ett ord kan eller bör betyda i en viss situation.

− Särskilt i forumdiskussioner där deltagarna argumenterar mot varandra i moraliska frågor blir ordbetydelseförhandling ett viktigt verktyg i den övergripande diskussionen, eftersom ordval bär med sig laddningar som kan utgöra ammunition i argumentationen i sakfrågan.

I en diskussion, som handlar om huruvida det är lämpligt att dricka alkohol medan man ammar sitt barn, blir det viktigt att förhandla betydelsen av ordet ”supa” eftersom vissa deltagare påstår att detta ord kan användas för att beteckna alkoholdrickande i kombination med amning. De deltagare som försvarar alkoholkonsumtion under amningsperioden anmärker på ordvalet, och inleder en förhandlingssekvens som fokuserar specifikt på betydelsen av ordet ”supa” för att kunna vinna mark i argumentationen i sakfrågan. Om motståndarsidan får stå oemotsagd, och beteendet tillåts kallas ”supande” skulle argumentationen i sakfrågan vara förlorad, eftersom de flesta verkar vara överens om att supande är något dåligt.

En av avhandlingens slutsatser är att ordbetydelser är flexibla och tänjbara, och att de justeras i förhållande till den situationella kontexten i varje samtal. Resultaten visar också att ordbetydelser inte är oändligt flexibla, utan att de har upplevda gränser som samtalsdeltagarna explicit hänvisar till i ordbetydelseförhandlingen.

Det är samtalskontexten som mångt och mycket är avgörande för hur gränsdragningen av ordbetydelsen i en specifik förhandling går till, och diskussionsdeltagarna orienterar sig uttryckligen mot dessa gränser, och även mot närliggande ords gränser, när de förhandlar om betydelsen av ett visst ord.

Kunskap om hur människor gör när de koordinerar sig med varandra med avseende på ordbetydelse skulle i förlängningen kunna leda till utveckling av förbättrade dialogsystem, det vill säga datorprogram som pratar med människor. Dagens dialogsystem begränsar användare till att använda precis de ord och betydelser som har programmerats in i systemen.

− Genom implementation av stöd för ordbetydelseförhandling skulle det bli möjligt för dialogsystem att förhandla om ordbetydelser och att anpassa vokabulären gentemot enskilda användare i specifika sammanhang. Detta skulle göra det möjligt för användare att kommunicera med dialogsystem på ett enklare och mer effektivt sätt än tidigare.

Mer information:
Jenny Myrendal, telefon: 0706-63 46 55, e-post: jenny.myrendal@gu.se

Avhandlingens titel: Word Meaning Negotiation in Online Discussion Forum Communication
Tid och plats för disputation: fredagen den 11 december 2015 kl. 13.15, Lilla Hörsalen, Humanisten , Göteborg
Fakultetsopponent: Raquel Fernandez (FD), Universiteit van Amsterdam
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/40807

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 10 68, 0766-18 10 68
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: