Växelvis boende funkar bra när barnen har en nära relation till båda föräldrarna

Att bo växelvis hos separerade föräldrar fungerar som bäst om barnet har inflytande över sin boendeform och har goda och nära relationer med var och en av föräldrarna. En ny avhandling från Göteborgs universitet identifierar flera områden som har betydelse för hur barn och unga upplever sin familjemodell. 

– Många av barnen som deltog i studien hade en stark längtan att dela vardagslivet med båda föräldrarna - men bara om de hade en nära och god relation med var och en av dem. Om relationen till någon av dem var dålig försvann incitamentet till att bo växelvis, säger Rakel Berman, avhandlingens författare och fil.dr. i socialt arbete vid Göteborgs universitet. 

Hon har intervjuat 20 barn och unga i åldrarna 9–17 om hur det är att bo växelvis hos separerade föräldrar. Växelvis boende kan se ut på många olika sätt men innebär att barnet delar sin tid lika mellan två föräldrahem. Boendeformen har ökat kraftigt i Sverige sedan början av 80-talet och idag bor vart tionde svenskt barn mellan 12–15 år växelvis hos båda föräldrar. Jämställdhet mellan könen, förändrade faderskapsideal, kvinnors ökade deltagande i arbetslivet och nya perspektiv på barns bästa är några av de samhälleliga processer som ligger bakom utvecklingen.  

Studiens resultat visar att det var viktigt för barnen att bli lyssnade till och ha möjlighet att säga sitt när det gällde olika beslut kring hur växelboendet anordnades. Graden av inflytande som barnet fick över sin vardag och boendeform var avhängig föräldrarnas lyhördhet inför barnets skiftande behov. 

–  Djupa konflikter mellan föräldrarna resulterade inte enbart i en press för barnet, utan också i rigida boendearrangemang där föräldrarna inte tog hänsyn till barnets behov och önskemål, säger Rakel Berman.

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har en fjärdedel av alla svenska barn föräldrar som separerat och skilsmässofrekvensen skiljer sig åt beroende på barnets ålder. Fler föräldrar separerar ju äldre barnet är och bland alla 1-åringar i Sverige är det 9 procent som har särlevande föräldrar. Motsvarande siffra bland 17-åringarna är 41 procent. 

– Tidigare har många utgått ifrån att barn och föräldrar behöver bo tillsammans på heltid för att behålla en nära relation men så behöver det inte vara. Flera deltagare i studien uppgav att de tillbringar mer tid med sina föräldrar nu efter separationen och att detta var något positivt. De reflekterade mer kring familjerelationer och tog inte varandra förgivet. 

Praktiska omständigheter som förflyttningar mellan hemmen och närhet till skola och kompisar hade också stor betydelse för hur det växelvisa boendet upplevdes. Om de praktiska sidorna upplevdes alltför ansträngande fanns det risk att dessa överskuggade övriga positiva erfarenheter.

– Vardagslivet med växelvis boende omfattar många sidor, positiva såväl som negativa. Hur barnen upplever utformningen av växelboendet förändras dessutom ofta över tid. 

Avhandlingens titel: Barns röster om växelvis boende. Vardagsliv, familjepraktiker och nära relationer. Avhandlingen i fulltext hämtas via GUPEA: http://hdl.handle.net/2077/61729

För ytterligare information, kontakta:
Rakel Berman, filosofie doktor i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, e-post: rakel.berman@socwork.gu.se, telefon 073-658 36 46, 031- 786 6382

Jenny Meyer
Kommunikatör
Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs univeristet
Telefon: 031–786 3567, 070–526 1430
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: