Växter har klarat naturkatastrofer bättre än djur

Minst fem stora naturkatastrofer har i grunden förändrat livets historia på jorden. Men de dramatiska händelserna har samtidigt varit förutsättningar för det liv som finns på jorden idag. Och allra bäst har växterna klarat omvälvningarna. Det visar en ny studie från forskare vid Göteborgs universitet.

Studien, som nu publiceras i kommande nummer av tidskriften New Phytologist, bygger på forskning av mer än 20 000 växtfossil. Syftet med forskningen har varit att förstå effekterna av de dramatiska händelser som lett till massutdöende av många arter. Resultatet visar att katastroferna haft mycket olika effekter på olika arter.

Den enes död den andres bröd

I över 400 miljoner år har växter spelat en väsentlig roll i nästan alla landmiljöer på jordklotet. Under samma tid har jorden drabbats av dramatiska händelser som utrotat både djur- och växtarter och som kraftigt påverkat jordens ekosystem och biologiska mångfald.

Resultaten från studien visar att naturkatastroferna drabbat växter mindre än djur. Det tyder på att i allmänhet har växter varit särskilt bra på att överleva och återhämta sig igenom tuffa perioder.

- I växtriket kan händelser som leder till massutdöende av arter samtidigt innebära en möjlighet till ny biologisk mångfald, säger studiens huvudförfattare Daniele Silvestro.

Mest slående var detta när en asteroid för cirka 66 miljoner år sedan slog ner utanför den mexikanska kusten och orsakade en enorm förödelse. Händelsen hade stor inverkan på livsmiljöerna på land och ledde till utrotning av alla dinosaurier utom fåglar, men överraskande nog hade händelsen bara begränsad effekt på växtmångfalden.

Naturkatastrofer avgörande för utvecklingen

Några viktiga växtgrupper, till exempel ormbunkar och nakenfröiga växter som tallar och granar, förlorade en stor del av sin mångfald. Men istället fick blommande växter (angiospermer) ett uppsving och ökade kraftigt sin mångfald. Så asteroidnedslaget verkar ha bidragit till att blommande växter idag dominerar dagens globala mångfald framför alla andra växtgrupper.

-  Naturkatastrofer betraktas ofta som en dålig sak, men de har varit avgörande för att förändra världen till hur vi känner den idag. Utan asteroidnedslaget är det troligt att dinosaurierna fortfarande skulle jaga runt på jorden, däggdjuren skulle varit små och gömt sig i grottor, och människor skulle aldrig ha utvecklats, säger Alexandre Antonelli som lett forskningsstudien.

Genom att studera extrema händelser som naturkatastrofer kan vi lära oss vilka grupper av organismer, miljöer och egenskaper som är mer känsliga för förändringar.

- På så sätt kan vi tillämpa denna kunskap för att skydda den biologiska mångfalden under den pågående klimat- och miljöförändringen, säger Alexandre Antonelli.

Artikel av Silvestro D, Cascales-Minanas B, Bacon CD, Antonelli A: Översyn av ursprunget och diversifieringen av kärlväxter genom ett omfattande Bayesiansk analys av fossila fynd (på engelska: Revisiting the origin and diversification of vascular plants through a comprehensive Bayesian analysis of the fossil record). New Phytologist (2015). Hela artikeln är tillgänglig kostnadsfritt på följande länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/nph.13247/abstract

För mer information kontakta:

Dr Daniele Silvestro; Post-doktorand vid Göteborgs universitet och universitet i Lausanne, Schweiz. Telefon +41 764 909931, e-post: daniele.silvestro@unil.ch (på engelska)

Dr Alexandre Antonelli; Docent och lektor vid Göteborgs Universitet, och Vetenskaplig Intendent vid Göteborgs botaniska trädgård. Telefon 0703 989570, e-post: alexandre.antonelli@bioenv.gu.se.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: